Jag tog en liten promenad efter fikat på det lokala fiket och lyckligtvis hade jag en liten kamera i fickan.

Hade jag inte haft kameran i fickan hade jag missat det här och det hade varit lite synd.

Jag är ganska säker på att jag inte gått just här om inte kameran varit med. Och då hade jag inte sett vad jag såg. Och ni hade inte fått se det, för då hade det inte blivit en bild, bara en syn som snart bleknat i mitt minne. Ha alltså alltid en kamera i fickan. Det har ju många idag, fast den kameran heter Mobil. Jag föredrar en kamera. Mobilen har jag med för att kunna bli störd under promenaden.

.

Jag tycker det här med att ha en liten kamera i fickan är ett behagligt sätt att fotografera. Det började egentligen med att jag började blogga här på Fotosidan, och efter ett tag började ha med mig en kompaktkamera i fickan när jag gick (eller cyklade) till och från jobbet. Då fattade jag tycke för det här sättet att fotografera de vardagliga små obetydliga observationerna. Och sedan har det rullat på.

Nu har jag lite återkommit till det, med mitt senaste kameraköp, en liten sak i fickstorlek. Den kameran har gjort mig glad. Känner mig som en liten gosse som går ut och leker.

Och idag har jag lekt fram de här bilderna med den nya leksaken. Och några till, som ni kanske får se senare. Och sådana ni aldrig får se . En del har redan hamnat i papperskorgen.

Det Handlar ju också om att lära sig den nya kameran. Det var mycket enklare på analogtiden. De flesta kameror fungerade i stort sett lika. Tid, bländare och ljus, behärskade man det kom man långt. Inga menyer man gick vilse i, inte en massa onödiga funktioner, och egentligen är det så jag helst fotar idag också om inte kameran sätter p för det.

Postat 2016-01-05 20:32 | Läst 841 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Norr och söder om stan med rätt inställning på den nya kameran som går att stoppa i fickan

Det är skönt med en kamera som man kan stoppa i fickan. Det har jag saknat ett bra tag , men nu har jag det igen. En strövarkamera för mitt pretensionslösa plåtande. Och igår var den rätt inställd, råformat, inte bort-i-tok som vid lördagens utflykt till Uppsala.

Del 1

Vallentuna

Glassgubben ser lika glad ut som vanligt, trots snö, kila och blåst.

Och mittemot står en annan gubbe och sträcker armarna i vädret

Ett par timmar senare, efter besöket hos min gamla mor, hade det blivit skymning.

.

Här har jag dragit upp isot till 3600, inte för att det var så förtvivlat mörkt, utan för att testa och för att ha dräglig tid och bländare för handhållet fotande och bra skärpedjup. Och på 3600 fick det vara på resten av bilderna.

Jag skulle inte hem, utan söder om söder, så jag tog tåget.

Del 2

midsommarkransen

Smidigt och tog jag mig till Midsommarkransen med SL och hläsade på Bengt och hans bilder.

.

Och där fanns fler besökare.

Ute hade det förstås blivit mörkare innan vi pratat och fikat färdigt.

Tänk att det går att ta sådana här bilder på fri hand.

På hemväg?

Och kameran? Panasonic GM-5. En systemkamera som var mindre än Bengts nya kompaktkamera. Vi kommer nog att trivas bra ihop, jag och kameran, jag har saknat en kamera som är lätt att stoppa i fickan sedan min gamla kompakt la av. Och att det är en M4/3-kamera gör inte saken sämre, objektiven är ju kompatibla med min Olympus.

Postat 2016-01-05 10:17 | Läst 894 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Två mörker gånger två, men olika mörker.

Två gånger två blir fyra, så inlägget innehåller fyra bilder tagna i vintermörkret, men före och efter nyår.

De första två är tagna strax före jul i Kungliga Huvudstaden, en dag jag var ute och gick med kameran på Norrmalm.

På en rätt så folktom gata.

Och i samma vintermörker på en upplyst promenadgata inte långt därifrån.

Näst bild är från Universitetsstaden där det fotofikas ibland, några mil norrut. I förrgår bland annat, då jag tog den här bilden.

Den fjärde bilden tog jag i den stora förortskommunen mellan de två städerna, när jag var nästan hemma.

Och det var det fjärde och sista mörkret.

Postat 2016-01-04 11:07 | Läst 835 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Lite snö kom det i Uppsala och det blev bilder fastän kaneran var fel inställd.

Och några bilder blev det tagna på snön.

Jag hade min sprillans nya kamera och när jag kom hem upptäckte jag en dundertabbe: att den var inställd på jpg, med sex stegs överexponering. Och jag som trodde jag använde Raw! Men en del bilder blev användbara trots det. Många var hopplösa och många saknade det tänkta uttrycket. Det blev i alla fall tillräckligt många för att räcka till att blogga. Inte bara det här inlägget, utan även det föregående. Men nu har jag lärt mig det.