Aftonljus vid sjön

...eller var det bara eftermiddag?

Jag gick ner till sjön, rakt nedanför kvarnen som inte finns längre.

.

En njutning på vägen hem från  dagens besök hos min mor.

God afton på er alla.

Husen där jag går en dag det kanske var vår

Det är vårväder, tror jag där jag går, ovetande om att det ska blåsa och snöa nästa dag. Vägarna där jag går är ännu obekanta,  jag har bara trampat dem någon enstaka gång, eller inte alls. Jag är på väg någonstans, men jag vet ännu inte vart, en kombination  av nyfikenhet och upptäckarglädje får leda mig, målet är ointressant, det är vägen som leder mig dit.

När jag ser glimten av det gröna huset till vänster vet jag att jag har gått här förut, jag känner igen det, men hade glömt att de är två likadana. Tvillingar. Som  två gröna skånska längor står de där, med gedigen  markkontakt. jag tycker de är vackra.

Det behövs vackra hus där förtätningen gör att de stora tomterna klyvs och och nya schabrak stillöst kläms in  och känslolöst förfular. En gång i tiden fanns det skönhetsråd, finns det inte sådana längre, eller har kraven på skönhet förfulats eller glömts bort när storstaden har tillväxtproblem.

Eller är det jag som är en gammal tråkig nostalgiker, som har gått vilse i tiden.

Jag blir också lite glad när jag kommer till ett sådant här område, uppvuxet och med luft mellan husen, med  plats för gräs, träd och människor.

 Men jag har också kommit till en kritisk del av  texten. Ska jag lyckas finna de rätta orden och därmed kunna  upprätthålla den nivå jag tycker mig ha hittat i blogginläggets början. Vad gör jag när inspirationen sinar och bara hårt arbete återstår? Jag har ju redan valt ut de  bilder jag tänkt ha i inlägget, nu gäller det bara att textmässigt kunna motivera detta, genom att tillföra ett innehåll, speciellt som det blev ett scenbyte efter första bilden.

Kanske är det bara så enkelt att jag gillar sådana här hus, från den här tidsperioden. Jag behöver inte analysera sönder den känslan.

Och jag kan kanske förstärka den känslan genom att visa fler bilder.

Det handlar ju trots allt om bilder...

Idag fick vintern återfall, så jag dröjer mig kvar i gårdagen, fotboll, förfall och nya fina gångtunnlar

Förfall, var det första jag tänkte när jag såg ingången till idrottsplatsen

Men det var faktiskt en pappa, en pojke och en boll på väg ut på planen.

Men planen var ganska öde.

Aha, här fanns modernare doningar.

Jag fortsatte vandringen och hittade en gångtunnel  jag aldrig  sett eller gått  i förut.

Jag kunde inte klaga på ljuset . Det föll bra.

Och titta, en boll där med.

Och efter boll kommer barn.

.

En höjdhoppare har fått plats i tunneln.

Men nu var det dags  att avsluta promenaden, så jag letade rätt på ännu en gångtunnel.

Idag blev det en lite längre promenad, men jag börjar med det knappt synliga

Det var här idén föddes

När jag såg gubbarna däruppe i blåsten.

Så blev det ett några minuter långt miniprojekt, med små saker i bilden.

Kyrktornet (bl.a.)

.

En gubbe till.

.

Kyrkan igen.

.

Men här har jag nog redan tappat bort miniprojektet och återgått till små svarta silhuettfigurer.

Och så slutar jag med ett gammalt favoritmotiv

En gångtunnel!

Jag gick in i tunnelns mörker...

.

Svartvit vår - - En trio

Ett sparsmakat inlägg?

.

.

Det kanske inte behövs några ord...

.