Det som syns i mörker. Utforskande fotografi eller konstaterande av triviala fakta?

Var det kanske bara en helt vanlig promenad med en eftersläntrande fotograf, som fascinerad av det nyupptäckta mörkret, tog några onödiga bilder, eller hade han några djupare avsikter med det knäppa knäppandet? Men har det någon betydelse, så länge inte syftet är mörkt och dunkelt, trots det yttre mörkret.

Det som lyser syns

Ett i sanning trivialt konstaterande att det som lyser syns, så det var nog inte anledningen till bilden, snarare utforskade han sina och kamerans möjligheter att fånga detta faktum i bild. Däremot gäller nog inte motsatsen att det som syns också lyser.

Det som är färgstarkt syns.

Det behöver inte innebära att det även blir en färgstark bild i bildmässig mening.

Profiler mot ljus bakgrund syns

Men jag  tror inte att han tog den här bilden  för att bevisa något om profiler. Det är nog bara ett sätt att använda en misslyckad bild.

Det som syns, det syns

Ja att det  som syns syns, är väl inte något fotografiskt spörsmål utan snarare en fråga för äldre tiders filosofer.

Det som människorna tänt, det syns.

Men att de har tänt behöver inte innebära att de är upplysta.

Inte mycket som syns.

Utan lamporna skulle nog inget alls synas.

Det som är mörkt syns.

Ja, här blev det tvärtom. Det som är mörkt syns, just för att det inte är ljust. Nu tror jag inte att fotografen tänkte så när han fotograferade. Han såg bara vad han såg, och tog bilden, resten är en efterkonstruktion.

Det som är påkostat syns.

Det här var ju lite som att koka soppa på en spik, att skriva när det inte fanns något att skriva om och att fotografera när det inte fanns  något att fotografera...

.

En kvintett från Uppsala, men knappast de vanliga vyerna

När jag lyckas hålla undan förväntningarna och  de förutfattade meningarna om vad och hur jag ska fotografera, det är nog då chansen är störst att jag hittar de lite fräschare bilderna, som inte bara är en upprepning av vad jag redan fångat med min kamera.

Alltså tog jag en promenad, där jag aldrig gått förut.

Och kanske då, ser man något man aldrig sett förut, eller åtminstone är en ny variant på ett uttjatat tema. Eller så fotograferar man bara för att det är roligt och vederkvickande för själen.

Fönstret.

.

Ni får ana er till vad som finns där bakom häcken.

Koloniträdgården

Domkyrkan.

Definitivt inte det vanliga perspektivet.

Damen i fönstret.

Men visst är det här minst lika sanna bilder av Uppsala, som bilder på Domkyrkan,  Slottet eller Flustret.

Vandringen fortsätter

Jag hade ju hamnat vid Mammons tempel i min gårdagspromenad i skumrasket.

En del syntes tydligare än annat i mörkret.

Jag travade bara förbi och sökte mig till undergången under järnvägen.

Underexponerad och uppljusad.

En kanske mer naturtrogen bild av undergången

.

På andra sidan regnade det mer.

Plötsligt svävade två plastpåsar förbi mig i mörkret.

Då gick jag raka vägen till nästa pendeltågsstation och åkte hem.

.

Mörkret har börjat dra i mig!

Det blev mörkt idag igen och då drogs jag ut i mörkret av fotosuget. Det är alltså inget inre höstmörker som har greppat mig, det är jag av med numera och istället lockas jag av mörkrets bildmässiga möjligheter.  Fukten hängde i luften och ett lätt duggregn var aldrig långt borta.

.

Det är lite spännande med denna nyfunna mörkerfotoglädje. Jag hade först tänkt mig en kort  runda i den närmsta omgivningen,  men rundan blev till slut längre och mörkare än jag trott och det var nog fotoglädjen som inspirerade mig till det. Jag hade (förstås)  min Olympus OM-D med mig, den gillar ju också mörker har det visat sig och på den satt en 30 mm-glugg (motsvarande 60 mm på fullformat), kanske en lite udda brännvidd, men jag gillar objektivet.

.

När det är mörkt gäller det att utnyttja det ljus som finns, både som motiv och som ljuskälla, och med dugg i luften och blänkande blöt asfalt blir det ju ännu bättre. Hade det varit torrt ute hade bilderna blivit tråkigare, eller i alla fall annorlunda.

Sedan är det alltid det här med att välja svartvitt eller färg, och oavsett om jag tänker färg eller s/v när jag står där med kameran skjuter jag i praktiken upp det definitiva valet tills jag sitter i ljusrummet vid datorn, ja kanske ända till bloggögonblicket, för det kan ju vara då, när texten växer fram, som jag inser vilken bild som ska vara med eller om det ska vara färg/SV. Och omvänt kan bilderna styra vilka ord som hamnar i texten.

Ibland föds till och med orden när jag går där  med kameran, men  då är kruxet att komma ihåg orden och de eleganta formuleringarna tills jag kommit hem, vilket med åren blivit allt svårare.

Innan jag gick ut genom dörren därhemma, stod jag och funderade  på om jag inte skulle ta med mig ett vidvinkelobjektiv också, för säkerhets skull.  Jag stod till och med och höll det i handen, innan jag bestämde mig: Inget feglir grabben, det räcker med ett objektiv! Begränsningen är ju en skön konst sägs det, men det handlar också om att vara koncentrerad på det man gör och inte störas  av tankar om att "kanske jag skulle..."

Vartefter jag gick insåg jag att jag skulle gå längre, att det inte bara blev en fototest runt hörnet, utan en längre promenad där jag passade på att fotografera. Regnet tilltog, men det höll sig inom måttliga gränser, mest bara ett kraftigt duggande.

Jag hade en lång raksträcka framför mig, så det var bara att hålla tummarna för att ett ymnigt regn inte skulle kasta sig över mig innan jag nått andra änden, men det höll sig inom civiliserade gränser.

Däremot bidrog det  till bildskapandet. Regn och blöt asfalt, och så billyktor som den extra krydda.

När jag gått hela den långa raksträckan såg jag de som hellre åkte buss.

Jag tror att jag hade kommit till mammons tempel

Men nu hade jag fått blodad tand, så jag lät mig inte skrämmas av det utan fortsatte promenaden.

Biblioteket, AIK och enbeningen

Men vi börjar med en liten pöl.

Eller är det någon som tittar på oss?

Bilden som inte borde gå att ta.

Fri hand och 1 sekunds exponering.

Ingen märkvärdig bild alls. Det bara såg ut  så här.

Här är det meningen att ni ska förstå rubriken!

.

Fredag eftermiddag i november. Gissa vad det är för färg på påsen!

.