Det är inte bara framsidan som är intressant på de gamla korten, ibland lönar det sig att titta på baksidan också!

Ett av de många anonyma korten. Ett gäng grabbar, eller var det unga gentlemän, ännu ej fyllda trettio, samlade framför en kamera. Vems var kameran, vem tog bilden, varför var de här vid stenmuren? Det är så mycket vi inte vet.

Min  gissning, eller till och med ett välgrundat antagande är att bilden är fotograferad under min fars  år i Härnösand, och att den visar en samling ynglingar från Norrland. Ska vi gissa att de i likhet med min far utbildade sig på Vanföreanstaltens yrkesskola i Härnösand. Det leder oss också till första halvan av trettiotalet.

Vad som däremot inte är en gissning är att det här var det första kortet i  den gamla plåtburken som hade en läsbar stämpel på baksidan: OHLSONS FOTO Härnösand Storg. 26.

Så nu vet vi det!

Nästa bild. Var? Ingen aning!

På baksidan av kortet har den unga damen skrivit "Till Svenolof sommaren 1937" och en oläslig signatur. Vad gömmer det kortet på för hemligheter?

Däremot är texten utförligare på baksidan av denna bild

Han hette Gunnar, var från Ramsjö och född 1908, alltså ett år yngre än min far. Även denna bild är från Ohlssons foto. Min far har också plitat dit årtalet 1931, så jag antar att det är då bilden är tagen. 1931 är också året som min  far började på yrkesskolan, så jag gissar att det var en nyfunnen kamrat.

Fjärde bilden är en liten anonym kontaktkopia 4 x6 cm och på baksidan står bara 2 st.

Fritt fram för spekulationer alltså...

.

Dagens. Inte bara i scannad dåtid utan även i digital nutid.

Det är utan vidare så att dåtiden tar mer tid, den är ju inte lika aktuell och närvarande som (förhoppningsvis) nuet.

Men i dag  när  färgerna varit så påträngande ett tag, föll jag för lite  blekare nyanser.

När jag passerade genom den solskuggiga skogsfliken bakom husen tog jag med mig träd och skugga till husen och dubbelexponerade dem. Plågsamt bildförsök eller  spännande idé?

Plötsligt var jag sedan vid Ottens torn. Befriat från höstfärger.

Så jag dubbelexponerade det också

Drog mig sedan undan till medeltidens lugn, (om det nu var så lugnt då?).

Där tog inspirationen slut så där slutade också fotograferandet.

Önskar er en skön afton!

Vad hade folk för sig på den tiden? Och en bro! Gammalt inscannat igen.

Gänget är samlat, men vad är det för gäng? Eller låter det trevligare att kalla det gruppbild.

Här har vi ju en bild som är daterad! Då slipper jag gissa. 1934. Då var min pappa 27 år och det är han som sitter längst till höger på bilden. Då är jag också säker på var bilden är tagen: i Härnösand, på Vanföreanstaltens i Härnösand yrkesskola, där han tillbringade  8 terminer (jag hittade betyget i en gammal pärm, så det är säkert).

En bro som omväxling

Här tror jag det är en av mina fastrar, som har fastnat på bilden

Jag kommer bara ihåg henne som en ogift fröken (titeln alltså, inte yrket) som bodde ensam.

Här vet jag inte vad som är motivet, stenen eller han som tvekar om han ska gå ner i det kalla vattnet. Vem, vad eller när är lika okänt.

Scannat gamla bilder ur den gamla plåtburken igen

Jag gav mig på fyra kontaktkopior 9 x 6  cm den här gången, fyra bilder utan annat sammanhang än att de är gamla, att de låg i burken och att jag inte vet särskilt mycket om någon av bilderna. Fotografen är okänd i alla fyra fallen, men bör ju ha haft något samband med min far, eftersom det är hans gamla burk, och honom kan jag inte fråga, för det är 25 år sedan han dog.

Den första bilden fick behålla sitt skräpiga utseende, jag orkade inte städa den, men det kanske förstärker intrycket av gamla tider.

Vem? Var? När? Ingen aning, alltså.

Nästa bild borde gå att identifiera med hjälp av torn och byggnader på bilden

Mannen på bilden är troligen min far. Det skulle kunna vara någon av hans bröder också, han hade ett halvdussin,  och ibland är de svåra att skilja åt på gamla bilder. Men jag satsar en slant på pappa. Bakgrunden hoppas jag någon annan kan satsa på.

Här är det ganska säkert min far och min mor på bilden. Gissningsvis hör den främre damen ihop med fotografen. Miljön är ju ganska anonym, så den är nog svår att gissa på.

Sista bilden är däremot inte svårgissad, ett ganska välkänt motiv. De svarta fläckarna är autentiska, de finns på bilden.

Sedan är frågan hur gammal bilden kan vara. Hur mycket information finns i bilden för att kunna sätta en tidsgräns. Mina första minnen från platsen är tidigt 50-tal, och här saknas saker jag minns, men hur långt tillbaks i tiden ska man gå.

Letar mig vidare över holmen

Både ljuset och aktiviteterna avtar på holmen, när tiden går mot afton.

I öppningen mellan de betydelsefulla husen ser man ut till andra betydelsefulla hus från olika epoker.

Lugnet  och aftonmörkret sänker sig över torget.

Och hösten manifesterar sig även nere mot vattnet.

.