Med Industar i skogen - med sökare är det mycket enklare att sätta skärpan!

Jag har fått för mig att jag gillar att fotografera blommor med det här objektivet, en liten oansenlig rysk pannkaka/blini, från kalla krigets dagar, både för blomma och bakgrund. Det blir så fin skärpa där det är skarpt, inte skarpaste skarpt, men vacker skärpa på något sätt. Kan det vara både skarpt och mjukt på samma gång?

Det går mycket enklare med en sökare till hjälp, jag slipper gissa på skärmen, där man inte ser något i ljuset.  Objektivets finkänslighet kräver  ett mjukt men exakt handhavande, ett grovt höftande riskerar att bli ett misslyckande.

Det måste inte vara blommor, det kan vara blad också, bara blad (och lite stammar).

Här kan man ju ha synpunkter på bakgrunden, att den stör, att det blir alldeles för stora, fula, iögonenfallande cirklar eller att bakgrunden blir fin och spännande och tillför bilden ett estetiskt värde. Vackert, alltså.

Man kan också välja att ha en stam i förgrunden, eller två, det behöver inte vara blommor och blader. Bakgrunden kan vara bara  en fläck av ljus , fläckigt ljus kanske, som gör skogen lite mystisk/spännande/romantisk (Välj själv!)

Mystisk, spännande romantisk, eller bara tråkig?

De flesta som passerar här ser inte det vackra, de vandrar raskt på gångvägens asfalt, med blicken riktad rakt framåt och musik i öronen. Skogen, den lilla som finns kvar, är bara en kuliss, kanske inte ens det.

Men titta in i den någon gång, där finns så mycket... Även när det är nära till motorväg, trafikleder, industriområden och kontorskolosser.

En bild, mest av ljus, men lite blad också som håller fast ljuset. Kanske en bild av den tid som är nu, när det är som grönast grönt.

Det är roligt att leka med, ljus, färg och form, och den lilla Industaren verkar vara en bra lekkamrat.

Lite lek?

Men det fungerar även med räta linjer och raka geometrier.

Några minuter av min hemväg. Det behövs bara några minuter, de kan ge så mycket.

Bilderna tagna med Industar-50-2, 50 mm/3.5

.

En kyrka, en kamera, fyra objektiv,
2 x 4 bilder,
blev jag något klokare av det?

Jag tog med mig kameran när jag åkte och hälsade på min gamla mor i dag, och efter besöket tittade  jag in på kyrkogården. Med mig hade jag fyra olika objektiv, mina fyra nyinköpta manuella trader-objektiv, och så zoomen til min Olympus PEN. Ytterligare tt försök till utvärdering!

Brännvidd 40-50 mm på objektiven. Jag tog några bilder med ett objektiv, och sedan bytte jag till nästa och tog några bilder... etc. De yttre förhållandena hann alltså inte ändra sig särskilt mycket. Bilderna  är i stort tagna direkt ur kameran och förminskade till bloggformatet. Ingen skärpning.

Manuell fokusering, utom med zoomen där jag använde autofokus.

Däremot kom jag ju inte ihåg exakt vilka bilder jag tog, så utsnitten är lite olika.

Objektiv 1

Jag tog bland annat en bild av ett kyrkfönster.

Och när jag gått en bit bort tog jag en liten överblicksbild (eller var det en ögonblicksbild), på några som passerade.

Objektiv 2

Några minuter senare, samma fönster, men annat objektiv.

En översikt, utan människor.

Objektiv 3

Nu hade det gått några minuter till, så jag hade glömt vilket fönster  det var, så det blev ett annat fönster.

Och översiktsbilden glömde jag också, så det får bli en begränsad översikt.

Objektiv 4

Ja, jag har valt två exempel här med, snarlika de föregående...

Kyrkan då?

Det är Vallentuna kyrka.

Och blev jag nu något klokare?

Jag vet inte det. Jag får nog pröva mera. Alla ärfortfarande fullt funktionsdugliga. Men det blev i alla fall några bilder från kyrkan och kyrkogården.

Vilka objektiv det är?

1. Industar 3.5/50

2. Konica 1.8/40 mm

3. Domiplan 2.8/50 mm

4. Zoom, ca 40 mm

Bilder på Jupiter som inte var ett jupiter och bilder med detsamma.

Dags för det tredje objektivet att visa vad det duger till, det minsta av nyinköpen, eller ska jag säga gammal-inköpen.  

Jag passerade ett motiv som jag ägnat mig åt förut och ljuset föll skönt på vägg och träd, så det blev några testbilder.

Bild tagen med Jupiter som inte var ett Jupiter

Det blev ganska godkänt tycker jag. För att inte säga fullt godkänt. Jag gillar, ja vad gillar jag? Det är nog den mjuka teckningen jag gillar.

Samma träd, samma objektiv, fast närmare. Här blir det svvårare att ställa in skärpan, det måste ju vara noggrannare och då är det besvärligare utan sökare.

Jag tog en bild av det lokala djurlivet också!

Hur ser objektivet ut då?

Bild tagen på Jupiter.

Industar-50-2, 50 mm/3.5, en sovjetisk pannkaka.

Stort är det inte, adaptern är större än objektivet

La mig ner på gräsmattan utanför min dörr och testade lite mer

Full glugg, bl 3.5, och i närheten av närgränsen.

Här var det ännu svårare med komposition och skärpeinställning. Var finns det sådana där billiga G2:or? börjar nog bli dags för en sådan...

Jag är lite misstänksam mot hur objektivet klarar motljus, men det gäller även de andra två nyförvärven, så det de ska jag väl också testa. Eller låta bli motljusbilder.

Men det är för varmt nu, så det får bli en annan gång.

Tillägg: Ja, det var för varmt när jag skrev inlägget, Industar ska det vara, inte Jupiter.

.

Nästa nya objektiv testat på dagens morgonpromenad
inte fy skam det heller

Dags att pröva nästa nyinköpta objektiv. Nummer två i raden av billiga nyinköp till min PEN. En spräcklig tunnelmur får bli första försöksobjekt. Det borde kunna vara ett bra ställe att kolla om det går att ställa in avståndet rätt, om jag är kapabel att göra det och om objektivet är skarpt.

Resultatet får tala för sig själv. Jag tycker det är godkänt. Jag har inte skärpt bilden något, däremot har jag ökat kontrasten lite.

Vad det är för objektiv?

Hexanon AR 40 mm/1,8. En japansk pannkaka från 70-talet, med rykte om sig att vara skarpt. Har ännu inte sett något som talar emot.

En soprumsbyggnad med morgonsolsreflexer fick bli nästa objekt.

Mjukt och fint, samtidigt hårt och strikt

Det här objektivet är mer lättmanövrerat än objektivet från Görlitz som jag nyss prövat.  Lättare att vrida på bländar- och avståndsringar, tydligare siffror och framförallt ser man siffrorna uppifrån. De är inte på sidan av objektivet så man måste vrida på kameran för att se.

Pen med dagens objektiv.

.

I lekparken hittade jag ett tungt vägande motiv.

Om ni förstorar bilden kan ni se en störande ljus prick i det svarta framför gungställningen. Jag undrade vad som hänt där, blev nyfiken och förstorade rejält (1000% eller så) för att undersöka vad som blivit fel. Det var inget fel, det var en napp med stort huvud som låg där. Men det kanske var fel att den låg där.

Den här väggsnutten har jag passerat många gånger, och kanske har det blivt någon bild på den, men för det mesta har jag tänkt "inte idag", det har inte stämt. Idag stämde det. Jag hade nog rätt objektiv.

Runt hörnet hade ljuset lite andra skiftningar.

Jag försökte på planket skarpt, men inte full skärpa på blommorna. Kan jag ha gått ända till bländare 1.7?  Kommer inte ihåg, det var ju i morse...

Anteckna?  Nej, det är för lite feeling i det. Så'nt gjorde jag när jag var ung och oförståndig.

Det här med skärpa och skärpeinställning

Nu när jag börjat med manuella objektiv dyker förstås frågan om sökare upp igen. När jag behöver precision i inställningen har jag skärmen till hjälp och möjligheten att förstora. Det räckte som hjälp i förra bilden, men det går inte alltid. Om det är för ljust och ännu värre för soligt, ser jag inte tillräckligt bra på skärmen. I en del fall räcker ögonmått och skärpedjup till som verktyg. Och i bland är det bara bökigt, hopplöst eller omöjligt. Då skulle jag behöva en sökare. Men då behöver jag en ny kamera.

Så det är baksidan av att skaffa nya gamla objektiv.

Men i nästa bild handlar det inte så mycket om skärpa, utan mer om kontrast.

Jag måste upprepa det jag skrev i förra (eller förr-förra)  blogginlägget, att jag upplever filerna som lättare att bearbeta i datorn med de här gamla objektiven. Det är ju samma kamera, så skillnaden borde inte ligga där, om nu inte kameran jobbar annorlunda när den inte har information om vad det är för objektiv. Bara en reflektion, än så länge.

Hårda kontraster blev det även när jag kom hem och solen redan höll på att lägga ut aftonskuggorna.

Med flit överexponerade jag den sista bilden.

Det har jag aldrig prövat förut, så någon gång ska vara den första, när jag nu ändå håller på att experimentera.

Och därmed slutar inlägget på samma plats som det började i morse.

I morgon...

...blir det nog objektiv nr 3 som hamnar på testbänken, det minsta och billigaste av de tre...

... men ni kan få ett smakprov redan nu

...utanför min dörr för några minuter sedan.

Se sådan stil de har!
Ett reportage med Domiplan 50 mm/2.8
Boule och Sousaphone i solskenet

Reportage med ett gammalt  långsamt pansarobjektiv, kan det gå det? Bara att försöka, annars får man inte veta.

Accompagnementet hade tydligt Dixieland-stuk, men speglingarna i Sousaphonen blev inte så tydliga

En sorts spelstil

En annan spelstil

Det var dags för den årliga boule-turneringen som ordnas av fastighetsägaren. .Arrangören ställer upp med Boule-bana, mat och dricka och musiker. Hyresgästerna ställer upp med lag. Och jag var frivillig fotograf, med manuellt objektiv och manuellt fokus.

Stilstudie. Klot på väg.

Energisk stil. Men var är klotet.

Lämnar handen...

Det var varmt och soligt

Vätskekontroll.

Det svängiga gänget tycker det är skönt i skuggan.

Det var ju roligt att det hände något, så jag fick tillfälle att testa objektivet. Idag har jag ett annat testobjektiv på kameran :)