Ibland känns det helt onödigt med alla dessa bilder.

Ja, varför kan jag fråga mig, varför  tar jag alla dessa bilder utan egentlig mening.

Till vilken nytta då?

Ja, en nytta är  ju att jag måste gå ut för att ta bilderna, och promenader  är nyttiga, men  måste jag då ta alla dessa onödiga bilder, kan jag inte lämna  kameran hemma och bara gå. Visst är det teoretiskt möjligt, men varför  ta risken? Det är mycket svårare att promenera utan kamera.

Utan kameran blir ju aldrig  dessa onödiga bilder tagna och det vore onödigt synd om de inte blev det, och ändå  får ni aldrig  se de onödigaste bilderna. Dessutom, utan kameran skulle kanske aldrig  promenaderna bli gångna och jag skulle sitta hemma istället och  fundera på om jag skulle ta en promenad.

Märkligt. Tror jag på det här själv?

Utan kameran hade jag ju aldrig vridit huvudet till vänster från den plats där jag tog föregående bild och upptäckt den den frodigt gula diagonalen och hur trädens grönska plötsligt skymmer  kommunalhuset.

Utan promenad och kamera hade jag inte heller upptäckt att rutorna uppe på bron var så rena att de både gav reflexer och var genomsiktliga. Ett enkelt sätt att skapa dubbelexponeringar utan dubbelexponeringar eller vad  man ska kalla det.

Kanske är det bara vårtröttheten som gör mig grinig, men den borde väl vara över nu, juni är väl en sommarmånad? Sommarlov å sånt. Men jag  har ju sommarlov jämt numera, så det kan det inte vara. Inte druckit något kaffe  än idag? Segdragen förkylning som aldrig bryter ut. Gammal gnällgubbe kanske.

Men jag gick inte  den  här vägen  igår.

Jag valde den här vägen.

Den vägen ledde till en del bilder. De dyker kanske upp i bloggen.

I går kväll.

2015-06-08 12:47   pic-tor

Bågen i skyn är fin och dina filosofiska funderingar känner jag igen. Stundens infall, som i eftertankens kranka blekhet kan tyckas vara obegripliga, är det bara att hänge sig åt. Bättre det än att gå och sura över att bilderna aldrig blev tagna.

Besvara

Svar från janolof 2015-06-08 19:18

Utan stundens infall skulle inte många av mina bilder bli tagna. Det på förhand tänkta blir sällan så bra.
Tack Tobbe!

Svara

2015-06-09 00:17   Gun-Inger Arvidsson

Precis så tänker nog många av oss ...jag i vart fall...vad skall man med alla bilder
som inte är dokumentära på de som står mig närmast.
Men som du skriver vi kommer ut och har en kompis med oss för det är
verkligen kameran. En hygglig sådan
///Gun-Inger

Besvara

Svar från janolof 2015-06-09 13:46

Det dokumentära är roligt och viktigt på sitt sätt, men det är när man kommer utanför det som fotograferandet blir spännande på ett annat sätt. Men båda behövs.

Svara