Hur var det nu med tysken och japanen och idén och de två tornen?

Det förra inlägget växte och blev långt, berättelsen bredde ut sig och blev större än vad jag väntat, så jag valde att ta en paus. Gillar ju inte själv när inläggen blir för långa. Långa texter vill jag läsa på papper och inte på skärm.

Via bokhandeln i Pforzheim och franska atlantkusten hade vi tagit oss till Japan och berget Fuji. Via Eberhard Grames bok hade jag hittat till Hokusai och hans "36 vyer av berget Fuji". Då var han inte så känd och jag fick leta mycket innan jag hittade en liten svarvit bok med just Fuji-bilderna. Idag är det inte svårt att hitta praktverk i färg med hans bilder.

Det som är intressant med hans bilder av Fuji är att berget syns i alla bilder, ofta ganska litet i bilden, och att bilderna egentligen inte skildrar berget, utan visar något annat, scener ur japanskt vardagsliv. Det är också spännande att studera hur han hanterar förgrund och bakgrund i bilderna, med den frihet som en konstnär har. I den mån jag inte redan var inne på det, inspirerade det mig att tänka mer på förgrunden i mina bilder (som just då var mest landskap, familjebilderna oräknade), att göra förgrunden intressant och kanske innehållsrik, fast huvudmotivet var något annat.

Just nu hittar jag inte något jättebra exempel på hur han påverkade mig (då måste jag gräva efter dialådor, för detta var ju på den gamla tiden när man använde film), men detta berg hittade jag, inte Fuji, men väl Nåite, med en molntuss.

En bild på ett berg, men förgrunden tar upp större delen av bilden.

Men detta var inte idén jag talade om. Idén kan snarast symboliseras av siffran 36 i "36 vyer av berget Fuji", just detta att göra en hel rad av bilder som innehåller en viss sak, men där bilderna egentligen visar något annat. Sedan har den idén, likt ett svårgrott frö, legat och väntat i mitt sinne.

Så småningom spirade fröet och ut kom Kista Science Tower, 32 våningar höghus som jag såg genom fönstret på jobbet, och som syns på långt håll från flera håll. Skulle inte det kunna bli mitt Fuji.

Berget Fuji Kista Science Tower tittar fram bakom nybygget.

Men nu börjar Tornet få konkurrens av en uppkomling, 33 våningar hotell, Victoria Tower, en nykomling som blir några meter högre.

Och i och med det kan det bli  en "Sagan om de två tornen".

Märkvärdigare än så var det inte, men idéer kan ta många omvägar och kringelkrokar på väg mot verkligheten.

De två tornen en regnig och mulen augustidag.

De två tornen en solig försommardag.

2010-09-04 00:57   EGW

Dina tankar om landskap och förgrund är faktiskt riktigt intressanta. Det där är frågor som jag själv grunnat en del på.

Sedan får jag säga att resan från Fuji, via Nåite, till Kista blev minst sagt halsbrytande :-) Just nu tänker jag dock att det förmodligen går att få ut något intressant ur det. Stadslandskapet med en monumental bakgrund, fastän bilden snarast uppmärksammar förgrunden. Men jag undrar om du är riktigt där än. Kanske skulle du försöka med kortare brännvidd och gå närmare förgrunden?

Hur som helst, miljöer som Kista har liksom inte fått något fotografiskt genombrott ännu, inte som jag sett i alla fall. Eller så är jag lite miljöskadad av att ha bott för mycket i den typen av stadslandskap, fastän det är många år sedan. Jag tenderar att uppleva dem som sterila, men det hindrar ju inte att de skulle kunna vara fotografiskt intressanta.

Besvara

2010-09-04 09:42   janolof

De två bilderna på de två tornen var inte avsedda att visa deta med förgrunden, det handlade bara att visa vilka två torn det handlar om, i en vinkel där det går att fånga båda samtidigt. Det är ju enklare om man bara ska ha ett torn med.
Sedan kan man ju också se att det nya tornet har vuxit...

Men bilden (den andra) har ju en förgrund. Asfalt ;)

Besvara