fotografering (och annat?) med ddarriga händer

Fyrtio år har gått ...

... och kanske är det  så länge  sedan  jag gick i trappan

Fontänerna är sig  dock  lika, tyckte  jag,  medan mycket annat  verkade olikt och främmande.

Solen passade på att belysa höghusen när jag  stod där, och jag tackade naturens belysningsmästare med att  ta en  bild.

.

Den här vyn känns däremot nästan främmande, träden  har blivit stora och skymmer husen.

I bakgrunden har ett färggrant spektakel dykt upp.

Den  här  gatan har jag gått många gånger, men jag  minns inte vad som fanns där, och det som finns där nu  är fullständigt främmande för mig. Jag känner inte ens nostalgi, det är bara tid som svunnit.

Brådskan passerade framför mig  när jag tog bilden.

Vad  jag tycker om det här vet jag inte, men det duger ju till att bli fotograferat.

Normala*  bilder från  Vällingby 5:e September.

*Bilder tagna  med normalobjektiv.

Inlagt 2016-09-06 16:10 | Läst 654 ggr. | Permalink

"Kul med sån historik! Det händer mycket på 40 år. Själv är jag från Farsta och har liknande minnen därifrån. Tyvärr inga bilder. Bra bild med tjejen som ilar förbi och blir oskarp! Snyggt :-)"


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Det är nog helt normalt ;-)* att man känner mindre av nostalgi efter 40 år än av alienering. Tycker mig uppleva detsamma. Gamla bilder dock kan förstärka nostalgin fast de är från tider före min egen. Då letar åtminstone jag efter igenkänningar som man nog inte haft möjlighet att göra utan bilderna. Miljöbilder blir blir viktigare för varje år som går. Digitala bilder kommer nog inte fram i album på samma sätt som analoga.
/MA
Kul med sån historik! Det händer mycket på 40 år.
Själv är jag från Farsta och har liknande minnen därifrån. Tyvärr inga bilder.

Bra bild med tjejen som ilar förbi och blir oskarp! Snyggt :-)
Svar från janolof 2016-09-07 17:03
Ja Farsta har ju en liknande och samtida historia. Man får ju passa på när de kommer kilande.

Tack/JO
Vi flyttade till Finspång 1965 och jag är glad över att det inte ser ut som då. Det betyder inte att jag gillar alla förändringar men faktiskt det mesta. När jag är uppe i Dalarna, på gränsen till Västmanland, ser jag alldeles för många ställen som i princip inte förändrats så mycket, annat än att dom avfolkats och att affärerna gapar tomma, Smedjebacken, Fagersta, Grängesberg t ex. Sånt blir jag ledsen av, det är orter som sjöd av liv när jag bodde i Ludvika för mer än 50 år sen. Självklart har det hänt en del också där, men i mina ögon alldeles för lite. För mig är förändring nästan alltid något positivt, även om jag också känner nostalgi över n del av det som är borta. Så för mig känns det väldigt naturligt att det är mycket du inte känner och känner igen!/ Björn T