Fynd i mörkret,
årets första gryning
och fragment av nattens händelser
Nyårsnatten är över och ett nytt år är här och jag börjar bloggåret med en betraktelse över nattens och morgonens händelser. När mörkret fallit roade jag mig med att utforska det mörka utanför fönstren och ett fynd gjorde jag, eller snarare var det kameran som gjorde det. Den hade fångat strukturer i mörkret som jag inte såg, men som jag kunde gräva fram när jag fick in bilden i datorn.
Fynd i mörkret en nyårsaftonskväll.
Sedan bröt helvetet ut, i alla fall lät det så. Det skjuts friskt i trakterna där jag bor, smällare och raketer och andra oväsen. Det verkar som att nutidens nyårsfyrverkerier är mer inriktade på att låta än att vara vacker fröjd för ögat. Jag tycker i alla fall inte det är någon njutning.
Det enda som var fint var en rad vackert röda föremål som kom svävande norrut strax efter midnatt, små röda punkter i skyn som färdades på rad, tjugo, kanske trettio, kanske fler. Jag räknade inte.
Vacker var däremot gryningen. Naturens skönhet slår den konstgjorda. Dessutom var den tyst.
I morse. Alla sova i (enslig?) gård, endast fotografen är vaken. I alla fall verkade det så.
Fragment av nattens händelser.
En del lämnar inte bara fragment efter sig. Det är visst jobbigare att bära hem resterna än att kånka dit pjäserna. Och här är det inte många meter till soprummet. (Så ja, nu har jag varit gnällig gubbe.)
Man kan parkera det urskjutna batteriet också.
Stjärnorna lyser varmt i fönstren, ute var det fortfarande morgonfrost.
Ljuset ändras snabbt och solens morgonfyrverkerier bleknar till vanligt gryningsljus.
Den vita brevlådan är min.
Den vita kartongen har inte blåst vidare (den har redan varit med i bloggen, som inblåst julfynd), så den kan få en egen morgonbild. Ett mänskligt avtryck?
Stilla morgon. De flesta sov nog och missade det vackra morgonljuset (men nu har de kanske vaknat).
God fortsättning på det nya året!
.
/Bernt (fönsterfotografen)
Jag gillar bilden med stjärnan i fönstret. Så fina fält... Och den första sv-vita, den kändes i själen...
God fortsättning! // Lena
Roligt att du gillar den första, tycker också att det är en bild som känns mer än den syns.
Tack/J-O