Från hemmets lugna vrå till en snurrig värld utanför.
Inne rådde lugnet.
När jag sedan kom ut gav kameran en helt annan vy av världen, minst av allt lugn, snarare intensiv, snabb och kanske lätt kaotisk.
I mitt fotograferande är jag för det mesta bara en flanerande observatör som fångar upp vad jag passerar, eller vad som passerar, lika sökande som jag kan vara i mina ord och formuleringar i bloggen, sökande för att se om jag upptäcker något. Ett förhållningssätt där sökandet egentligen är viktigare än resultatet, men inte möjligt utan resultatet, lyckat eller ej.
Sökandet är målet, eller målet är sökandet. Jag kan nog inte skilja på de tu.
Men ibland kan jag övergå till ett rent skapande, om än lite slumpmässigt sådant, och då kan världen plötsligt te sig både slumpmässig och rörig och våldsam, som på bilderna här.
Receptet för de här bilderna är höstfärger och rörlig kamera och förstås lång exponeringtid. Det går ju attgöra det så att motivet behåller sin egen karaktär, eller som här, nästan utrota motivets egen karaktär och existens, för att se om något nytt kan träda fram.
Det kan då bli ganska lugna bilder...
... men det kan också bli mer påträngande resultat.
Ibland kanske man upptäcker något i bilderna, ibland inte, men det är upp till betraktarna.
Och bilerna ska förstås betraktas i förstorat format.
.
mvhRolf
mitt första försök finns fortfarande kvar här : http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/27984/119430.htm