Fotomässan, en fest för månglare, ett tempel för bildälskare eller en mötesplats för kameranördar?

Så har jag då avlagt årets besök på Fotomässan i Älvsjö och vad blev mina samlade intryck? I den mån förstås som man kan samla sina intryck av ett sådant konglomerat. Men jag kan inte komma ifrån en lite avslagen känsla så här efteråt, lite som gammal pilsner stått för länge i glaset. Eller är det jag som har blivit en gammal sur och avslagen gubbe.

Var det inte människorna man träffade, de andra mässbesökarna man pratade med som var den stora behållningen, inte faktiskt det man såg på mässan. Var det kanske så att det var Fotosidans monter som var den bästa, med sitt kaffe och sin funktion som mötesplats för bekanta ansikten.

Eller var det månglarnas stånd som var det bästa, där de rensade sina lager till mässpriser, och gjorde en del besökare euforiska av köpglädje. "Har du varit hos...". "Har aldrig sett det så billigt förut...", "Du måste gå till...". Ryktena spreds och köerna växte, och ändå var det bara första mässdagen, en vanlig arbetsdag...

Men kanske är det så att en del besökare finansierar inträdesavgiften genom de inköp de gör, när de nersatta priserna är tillräckligt nedsatta. För ovanlighetes skull tilhör även jag den skaran, jag köpte ett lätt enbensststiv. Jag kunde ha betalat dubbla inträdesavgiften och ändå tjänat på affären. Impulssköp? Ja, inget jag planerat, men något jag länge funderat på. Nu blev det en lätt variant som kan ge min lilla Olympus PEN några bländarsteg extra i höstmörkret, tillräckligt litet för att kunna ha med på vardagspromenaden till och från jobbet.

Bilderna då. Nja? Visst var det fina bilder i utställningarna, men var det spännande? Fick aldeles för stor känsla av déjà vu, att jag har sett det förut, nya fotografer, nya motiv men samma bilder... Jodå, några guldkorn såg jag, men jag noterade inga namn. Möjligen var den avslagna pilsnern tydligast här. Det blir så elegant, vackert och perfekt att spänningen försvinner.

Jag tycker tveklöst att bilddelen av mässan var mer spännande för några år sedan.

Hur var det då med ställningskriget mellan jättarna och intressanta nyheter hos uppstickarna? Jag brukar inte nagelfara deras montrar så mycket, gillar inte att behöva vässa armbågarna så mycket och dessutom har jag ändå hyfsad koll på det jag tycker är intressant. Det jag brukar gör är att titta närmare på vissa specifika nyheter som är trevligt att kunna klämma och vrida på i verkligheten och inte bara på webben. Bristen på välsorterade  fotoaffärer idag gör ju detta svårare, men på mässan finns det ju samlat.

Det gjorde att det var en monter jag ägnade mest intresse: Olympus'. Detta förstås på grund av att det mesta jag fotograferar för närvarande sker med micro-4/3 (m4/3), och det har kommit en del nyheter. Lockande framförallt är den nya 45mm/1.8 och lockelsen blev inte mindre när jag fått pröva den. Och inte är den ohemult dyr heller.

När jag gick hem hade också de stora horderna kring Canons monter  glesnat ut så jsg tog tillfället i akt att studera S100:an lite närmare. Jag har ju en S70, och den är så pass liten att den går ner i en byxficka, men sedan jag blev m4/3:are har jag knappt använt S70:n, även om Olympus PEN:en kräver en jackficka (eller rem om halsen). S100 däremot kräver bara en skjortficka! Också lockande.

Sedan åkte jag hem.

.

2011-11-19 10:51   pic-tor

Det är väl så för oss som varit med ett tag. Antingen hänger man kvar vid den teknik som en gång i tiden gav "ungdomens ljuva sötma" eller så söker man ständigt efter ny teknik som man hoppas ska återuppliva känslan av "ungdomens ljuva sötma". Ack ja, tider som varit kommer aldrig tillbaka. Apropå enbensstativ så använde jag mitt för en tid sedan och det fungerade väldigt bra. Åker nog till mässan i morgon en stund för att söka efter "ungdomens.....

/Torbjörn

Besvara

Svar från janolof 2011-11-19 23:08

Har man varit med ett tag så ser man också hur saker upprepar sig och hur det som är nytt inte alltid är nytt, utan kanske bara bytt kläder. Men framförallt tyckte jag bilddelen var, kanske inte urvattnat, men kanske alltför förutsägbar och välbekant...

Svara

2011-11-19 12:24   Joakim K E Johansson

Hjulet går bara runt och runt. Ibland dyker det upp något eller någon som får det att ta en annan riktning. Men det sker tyvärr inte så ofta! :-)

Besvara

2011-11-19 22:56   EGW

Dina känslor speglar precis vad jag förr i tiden kände, när jag gick på de stora datamässorna i Älvsjö. Och en gång på CBit i Hannover -- där kunde man bli totalt knäckt. Och det var ändå i min ungdoms fagraste (eller åtminstone mest entusiastiska) vår. Mest givande är det förstås när man faktiskt planerar en nyanskaffning och vill kolla marknaden ordentligt. Men en väl så intressant fråga är vad en sådan här mässa ger utställarna. Att den bidrar till att höja temperaturen på marknaden lite grand är väl klart, men är det egentligen någon affär för dem?

Besvara

Svar från janolof 2011-11-19 23:04

Ja, Cbit var en gigant, där blev det trötta fötter...

Svara