fotografering (och annat?) med ddarriga händer
Förfärligt fult, florans förfall, förskräckliga foton, fåniga fyrkanter, förvirrad fotograf?
Ibland kan man undra om allt är slut och skönheten är över, men beroende på vilka ögon som ser, kan detta vara både skönhet eller skräp som ska bort så fort som möjligt. Men först kan man ju ta en bild.
Kanske kan man hitta någon symbolik i den. Taraxacii undergång?
Men den är inte så enkel att bli av med.
Den här brukar ses med blidare ögon, och hur är det, har svenska präster haft sådana här kragar.
Syrenen är vacker och färggrann när den blommar, men allt har ju sitt slut heter det ju.
Plötsligt kan solens strålar sätta eld på färgerna.
Och fotografen kan få mysko idéer om hur man ska placera skärpan.
Ja, jag lovar, jag ska skärpa mig till nästa inlägg. Och framförallt: Jag ska nog gå mer än fem meter hemifrån.
.
Inlagt 2014-05-29 19:11 |
Läst 3123 ggr. |
Permalink
Men aliterationen kräver sina offer ;)