Folk hade varnat mig, du kommer inte att känna igen Vällingby
därför stannade jag till där på hemväg från min Johannelundstipps-tripp häromdagen, och började med att ta bilder där jag kände igen mig, jakten på det igenkända, så att säga.
Det här hörnet och de stora vita ringarna är kvar ända sedan den tiden det var roligt att springa runt på vita ringar, så här kände jag igen mig. Men restauranten en trappa upp verkade tom och insomnad.
Trappan var välkänd och väl igenkänd, både lokalen och den man gick i. Men jag har gått mer i trappan än in på Trappan, för trappan ledde upp till biblioteket.
De runda fontänerna kändes också välbekanta. Än så länge kände jag mig inte vilsen.
Biblioteket.
Här blev jag osäker, gick man inte in i en dörr runt hörnet förut, eller har jag så totalt glömt den här entrén?
Här har jag också gått många gånger, men...
... när jag tittade ut här, såg det däremot konstigt ut.
Har man byggt en bro över hela rasket? Eller har det landat en jättefarkost från StarWars?
I en av butikslokalerna här låg Sigges Sport från början, det är jag säker på. Där köpte jag min första ryggsäck.
När jag sedan vände på mig såg jag in i en främmande värld. Och ful var den...
.
De här bilderna ger mig många minnen, det är nog minst 30 år sen jag var i Vällingby/Jan-Olof
Undrar om Tegelhögen finns kvar? Tempo är borta, fiskafänge hade inte råd med de nya hyrorna och försvann, Domus, som först hette Kvickly, där man då och då sprang ihop med Palme har också Är också ett minne blott. nu ser det inte ut som förr. Fast vill man uppleva lite Domus från Vällingby så finns det en plastkasse därifrån på Stadsmuseet.