Det var grönt och skönt där jag hamnat och några fåglar också.
Jag klev av tunnelbanan lie på måfå, på en station där jag inte klivit av på decennier och visste inte riktigt var jag var när jag när jag kommit upp ur underjorden. På ett ungefär visste jag förstås, men närmiljön var helt främmande. Åt ett håll lutade det nerför, och intuitionen förde mig ditåt.
Där var det grönt och skönt och fint och vattnet skymtade.
Jag gick inte vidare längs asfaltgångarna till att börja med, utan smög mig in i vegetationen i sökande de små scenerierna...
Strån, ljusfläckar, vatten och speglingar, därtill diffusa skuggor, kan menyn bli så mycket innehållsrikare.
Lite smarsmakat och småskaligt som i bilden ovan, eller kraftfullare som nedan, men båda sköna resultat i jakten på det sköna ljuset.
Även de stabila träden har sina former, men det var inte de som lockade mest här.
Jag spanade i stället in de skönt simmande änderna.
De får stå för slutbilderna, den här gången.
.
Promenaden var inte slut med detta, så det blir fler storstadsbilder i nästa inlägg.
Ha det så bra/J-O
Tack/J-O
Ha det så bra!