Den där dagen då det blänkte i bilarnas lack tog jag onödigt många bilder så de räcker än
Månne ordet onödigt var onödigt i rubriken, men sådana friheter kan man väl få ta sig i sin egen blogg om man gillar ordlekerier som en intellektuell reminiscens på ålderns nalkande höst. Å andra sidan skriker datorns stavningskontroll rött då och då inför mina ordval! Ibland har den rätt när jag halkar på tangenterna och det är ju bra, men ibland har den bara ett litet ordförråd.
De två första bilderna kan väl rättfärdiga orden om bilarnas lack i rubriken.
Men det var inte bara bilar som blänkte. Gatsten och cyklar fick också sin beskärda del.
.
För att inte tala om fönster. Minst tre är involverade här.
Sol, reflexer och kontraster.
Slänger med den här bilden också, så blir jag av med den.
Här är det bara kontrasterna kvar, inget blänk och ingen asfalt.
Det känns som att det var länge sedan jag tog de här bilderna, men datumen visar att det är bara elva dagar sedan, dagen dåAC/DC var i stan. Kanske har jag gjort så många innehållsrika promenader efter det att tiden känns längre. Kanske blir det så om man räknar tiden i antalet händelser och inte i minuter, timmar och dagar? Eller i antalet promenader och blogginlägg? Men egentligen räknar jag inte alls. Men jag har inte glömt hur man gör.
Och jag tror att den här dagen fortfarande har fler berättelser och bilder att bjuda på.
Tack Björn /J-O
Jag gillar kors i alla former visst är de vackra.
Gun-Inger