Berättande och berättelser
--att utvecklas som fotograf?
Och reflektionens betydelse

Jag reflekterade nyligen om glädjen att upptäcka att jag var   landskapsfotograf  (och inte naturfotograf). Affes replik på detta är också läsvärd. Det handlar om hur vi utvecklas som fotografer och människor (för jag tror den utvecklingen går hand-i-hand).

På sistone har jag också börjat reflektera över berättandets betydelse. Dels föddes det plötsligt små berättelser i mina första stapplande bloggarsteg, ja de bara föddes där medan jag skrev, ingenting som var planerat. Och sedan, när jag varit en helg i Sala och fotograferat i silvergruvan dök min följetongsidé  upp, på något sätt sprungen ur ett behov att få berätta.

Människan har berättat i alla tider. Möjligheten och förmågan att göra detta är en av de egenskaper som gör oss till människor. Ur det muntliga berättandet föddes så småningom litteraturen, och den lever  (lyckligtvis) än, och frodas. Den skrivna, eller muntliga, berättelsen levererar inte färdiga bilder (som t.ex. filmen) utan vi får bygga våra bilder själva. Fantasin stimuleras.  Med en bild är det tvärtom, bilden finns, men berättelsen får vi som betraktare skapa själva.

Vilka berättelser lägger vi (medvetet eller omedvetet) in i våra bilder? Är vi medvetna om det, och hur påverkar det vårt bildskapande och bildtittande? Och hur förhåller sig berättelsen i bilderna till bilden som en rent estetisk njutning.

 En bild med eller utan berättelse?

Affe skriver om hur vår bildsyn kan utvecklas. Där tror jag att, ja jag är övertygad om att, vår bildsyn påverkar vårt sätt att fotografera. Om vår bildsyn ändras, utvecklas, om vårt sätt att betrakta, se på, uppfatta bilder ändras, så ändras även så vårt sätt att ta bilder. Eftersom vi då även (förhoppningsvis) även betraktar våra egna bilder på det nya sättet. I alla fall om vi reflekterar över vad vi gör. (Återigen denna reflektion, som är så viktig för mänsklig, personlig utveckling.)

Det är väl också så att våra bilder på något sätt speglar oss själva, om vi själva utvecklas så kommer också våra bilder att ändras. Kanske omedvetet, men genom att reflektera och synliggöra dessa förändringar kanske vi också kan lära oss något om oss själva. Eller tvärtom, låta oss själva påverka bilderna. Undrar vad som är hönan eller ägget här. Kanske växelverkan. Om de berättelser som finns i bilderna ändras, kanske något har skett med oss själva.

Vad är det då som kan påverka oss och få oss att utvecklas som fotografer. En sak är mentorer, förebilder, inspirationskällor. Jag kan ju själv urskilja flera sådana under min tid som fotograf, mer eller mindre betydelsefulla. Men det är ett annat tema. Det får vi ta en annan gång. 

En oskarp bild. För några år sedan hade jag inte förstått den alls. Nu tar jag sådana själv. Ändrad bildsyn, eller har jag blivit helknäpp? 

 Spelmansstämman, Ransäter juni 2008

2008-08-18 22:52   Satto

Hallå Jan- Olof:-)
Mycket intressanta tankar du skriver ner här.....
som jag tycker är en del av vad som kan ske med just "utvecklingen" för var och en som är intresserad av foto och bild....att klara av att sätta ord och berätta om sina bilder...att låta sig inspireras av andras ord och bilder...fantisera...finns det rätt eller fel och för vem i så fall...att växa som människa...erfarenheter som vi lär av att göra genom att få göra våra misstag...ja det finns mycket att spåna på detta området:-)
Själv är jag nog en sökare inom foto/bild...känner mig inte som jag skulle passa in i något speciellt fack...vill vara med lite alla stans...men "fantasi och öga" tror jag med säkerhet att jag har...och försöker "utvecklas" varje dag:-)
Ja här fick du igång mitt ordföråd...*ler*

Kan inte låta bli att i detta samanhang lämna detta citat som jag verkligen gillar och har lite som "stötta" ibland:-)

"Utmaningen i livet består inte av att utforska nya landskap, utan att utveckla nya ögon att se med" -- Marcel Proust

Ha det gott:-)
/// Monika

Svar på sista frågan= Utveckling...= "vidgat ögat och sinnet"*ler*

Besvara

Svar från janolof 2008-08-19 07:50

Tack Monika!

Sökare, vidgat ögat och sinnet.

Där har vi något. Skall jag fundera vidare på, för visst är det så.

Kanske blir ett nytt inlägg när det mognat...

Svara

2008-08-19 08:44   Johan Pihl

Intressanta funderingar och fin bilder, Jan-Olof!

Besvara