Behöver jag verkligen sökare?
Gjorde ett fälttest under dagens promenader,
kanske är det billigare med ny kamera?
Det här med sökare har jag funderat på ett tag när jag är ute med min Olympus PEN. Jag använder den mest med vidvinkeln, 17 mm (motsvarande 34 mm på småbild/FF), och då har jag den optiska sökaren som passar just den brännvidden. När jag köpte kameran var jag övertygad om att det var den jag skulle använda, och så var det också i början.
Allt mer, och periodvis nästan bara, använder jag displayen i stället. Det hade jag inte väntat mig. Fast det borde jag kanske ha gjort. Med min Canon S70, som jag använde som "lillkamera" innan jag köpte Olympusen, blev ju utvecklingen densamma, att jag använde sökaren allt mer sällan och blev display-tittare. Men inte med raka armar.
Det passade mig bättre i fotograferandet att göra så, det blev ett naturligt sätt att komponera bilden. Möjligen har det att göra med förändrad syn och glasögon, men jag tror inte det. Inte primärt i alla fall.
För jag har gjort en ny observation: att jag mest irriterat mig på sökarlösheten när jag använt zoomen och längre brännvidder. Men det händer inte så ofta, så det har tagit lite tid att observera det. Därför bestämde jag mig för att under dagens promenader, till och från jobbet, bara använda zoomen, och dessutom på 42 mm, längsta brännvidden.
Så dagens fotograferande var lika mycket test, som en jakt på bilder.
Det här var inte dagens första bild men helt klart en bild där jag var störd av bildskärmskomponerandet. Jag hade känt mig mycket bekvämare med en sökare framför ögat och kameran stödd mot ansiktet.
Känslan var densamma med nästa bild. Fortfarande med längsta brännvidden.
Nu börjar jag ana att mina misstankar besannas, att det är skillnaden mellan vidvinkel och tele som avgör. När jag fotar med vidvinkel, där jag har en sökare, använder jag ofta inte sökaren utan komponerar på skärmen. När jag använder längre brännvidd, för vilken jag inte har någon sökare, gillar jag inte skärmen.
Så är det. Fortsätter att testa för att bli säker. Men först en pausbild.
Jag brukar inte fotografera fåglar, men här är ett undantag.
Tunneln och bron har varit klar i ett år. Nu håller man på att dra kabel till gatubelysningen. Hur är det med tidsplaneringen? Eller tillhörde asfalt och elkabel olika femårsplaner?
Även här tror jag att jag hade varit bekvämare med en sökare. (Börjar jag bli tjatig?)
Ett nästan svarvitt motiv...
...och just därför fick det bli en färgbild.
Ett träd som varit med förut, men här hamnade kompisen i förgrunden.
Här gick det utmärkt att använda skärmen för att komponera, jag faktiskt föredrog det.
Klokare?
Då är frågan: har jag blivit något klokare av dagens test?
Ja, jag tror det. Jag vill ha en sökare när jag använder tele. Jag vet också sedan tidigare att displayen är jobbig när det är för ljust ute, jag ser inte riktigt vad jag gör, komponerar bilden lite i blindo, så att säga.
Men då återstår problemet med att skaffa sökare! Min PEN är ju av den första modellen och tar inte den elektroniska sökaren, alltså återstår då att köpa ny kamera + sökare. Verkar lite blodigt, det är det inte värt. Jag har ju den stora kameran att ta till (men den har man ju inte i fickan till vardags).
Men så upptäckte jag att en av Panasonics små systemkameror, (som har samma bajonett), börjar säljas billigare (det är väl nya modeller på gång). Kanske jag skulle...
.
Märker att när jag kör med vidvinkeln så kör jag nästan jämt med skärmen...Litar liksom inte riktigt på att jag ställt in den riktigt rätt, saknar infon som man får med systemaren. Jag kör ofta så att jag ställer in bländaren, så får kameran välja tiden. Slutar tyvärr ganska ofta med utbrända högdagar...
Men gillar ändå kameran...den är gedigen och lätt o ha med sig, inte plastig eller så. Men en avståndsskala på objektivet hade gjort sig bra tycker jag....
Mvh Daniel
Du borde kunna sälja din Pen och köpa en nyare modell. Den du har är ju på många sätt fortfarande väldigt bra.
Men det är ytterligare ett atgument för en sökare, eller sökarförsedd kamera.