Asfaltspoesi, finns det?

Tanken föddes igår, när jag såg den här böjen på asfaltkanten.  Jag gillade formen. Att det var asfalt, hade väl i sig ingen större betydelse än att den nylagda asfaltens svärta kontrasterade mot det lätt regnblöta gräset. 

Det var snarare kantlinjens kurvatur jag föll för. Redan som liten pojk i sandlådan gillade  jag sköna kurvor, de man formade med händerna, när man gjorde vägar.

Alltså tog jag en bild, och spanade efter fler asfaltsformer, eftersom också idén om  ett blogginlägg hade fötts.

.

En  skön sväng, som leder blicken in i bilden, var vad jag såg. Lite mystiskt spännande där den försvinner in i mörkret,  och rutmönstret av korsande cykelspår gör inte saken sämre.

Eller blir bilden bättre när vägen svänger åt höger, så vi kan läsa den från vänster till höger.

Här kunde jag till och med fånga asfalten från sidan, där den lagt sig tvärs över grusgången.

.

När jag kom upp till gatan, blev det kanske mer  av vardagsrealism, än poesi. Men asfalt är det.

Abrupt bröts poesin av ett monster som rosade in i bilden.

Det kanske var bäst för mig att hålla mig på min kant.

Och ni har väl sett att jag fortfarande håller mig till kvadrater.

.

2014-06-04 21:05   begust

Poetiska kurvor i kvadrater

Besvara

2014-06-04 22:37   Khalad

Tydligen!!! / Björn T

Besvara

2014-06-04 22:39   Gun-Inger Arvidsson

Visst finns den. Vet inte om du set mina häftiga asfaltsbilder av konst som bilarna skapat.
Hälsningar
Gun-Inger

Besvara

2014-06-04 22:59   Anders F. Eriksson

Nylagd asfalt (gärna i grått och fuktigt väder) är synnerligen bildmässigt :)

Besvara