Allt är inte vackert, men det behöver ändå fotograferas, för det kan ju bli... och vad är högst?
Jag har gått där förut och jag har prövat att fotografera och det har blivit halvbra eller heldåligt och ljuset har inte varit på min sida men idag var det så fint tråkigt att jag måste stanna och pröva.
Kanske kan även det fula bli vackert om man bortser från hur fult det är och bara ser det vackra.
Det skuggfria men ändå ljusa ljuset, som var så tråkigt i början på vandringen var plötsligt ett trevligt ljus.
När vattnet torkat bort och vattenpölarna inte är någon pöl längre kan man ju få chansen att avbilda en torr pöl och se vilka hemligheter som döljer sig under ytan.
En ännu torrare pöl
Den lokala floran. Snart överblommad.
Jag låg på knä och tillbad Farfara, medan bilarna i rondellen rrusade förbi bak ryggen på mig.
Cykel och vacker bro(?) Eller är den bara en kompositionslinje i det gröna.
Blå orm...
Vad är högst? Hotellet, kranen eller lyktstolpen.
Det är det där med perspektiv...
.
men tiden brukar ge dem större skönhet.