Absolut färg
Jag gick en svartvit runda i förra blogginlägget. H är kommer fler bilder från samma tur, bilder som absolut ska vara i färg. Det känns lite skönt att inte allt måste skildras i svart och vitt, utan kan få behålla sina kulörer. Med bilderna i förra inlägget var det tvärtom, de skulle vara i svartvitt för att inte tappa sin uttryck.
.
Här undrade jag nästan om jag hade hamnat i dödsskuggans dal...
... eller var det bara hopplöshetens plats, ett bortglömt hörn?
Hur stor behöver en solglimt vara, för att ge ett hopp om ljus?
Här är det färgerna som bygger formerna. I alla fall var det nog så jag uppfattade det.
Ljuger aldrig kameran?
Här har kameran fångat en värld som inte finns, men så var det i verkligheten också. Som en dubbelexponering fanns speglingarna i det genomsiktliga broskyddet.
Hopplöshetens plats var en tuff bild. Hoppas den som skrev inte känner sig så där övergiven ändå.