fotografering (och annat?) med ddarriga händer

När vi skulle minera fotbollsplanen verkade de flesta vara alldeles för trötta.. eller var det bara den militära väntan?

.

Den första sommaren på Laxön (det blev så småningom en till) bestod inte bara av många timmars hårt arbete, det fanns också dessa oräkneliga stunder av väntan, väntan på att någon skulle komma, väntan på att något skulle ske eller bara väntan i största allmänhet. Det var förstås i dessa pauser det var enklast att fotografera, för då var jag garanterat inte sysselsatt och hade händerna fria för kameran.

Det var förstås inte fritt fram att fotografera hur som helst. Till att börja med behövdes ett fototillstånd som man fick ansöka om och det tog ett par veckor att få. Sedan var det alltid upp till varje befäl om  de tillät kameran vid den specifika övningen. Den fick ju inte hindra i tjänsten, så att säga. Efter ett tag blev det ganska fritt fram, när de lärt sig att jag  inte använde kameran som ursäkt för att slippa göra något.

Självfallet var det enklast att fotografera när det var paus (förlåt, rast, vila, heter det förstås)

När jag ser bilder som de två nedanstående undrar jag hur mycket jag var medveten om  skärpedjup och bakgrundsoskärpa och om jag tänkte på det när jag tog bilderna, eller om det bara blev som det blev.

Moberg kände jag igen från högstadiet, han gick i en paralellklass, men på gymnasiet hamnade vi i olika skolor. Han är en av de få som jag vet vad som hände med efter lumpen. Han tillbringade ett antal år i maskinrummet på oceangående fartyg och älskade att krypa omkring i oljiga och trånga utrymmen och meka.

.

De här två vet jag inte ett jota om.

.

Väntan.

Till slut hände det visst något i alla fall.

Lite sinne för komposition hade jag visst redan då. Det kan ju inte vara en slump hur jag placerat de två maskörerna i bilden nedan. Att maskeringen är så dålig, den ser mest ut att vara för syns skull, beror på att vi höll till på ortens fotbollsplan (alltså inte militär mark och  fick inte förstöras).

.

Inlagt 2013-04-03 09:37 | Läst 1841 ggr. | Permalink


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
Du började tidigt med foto och det visade sig vara bra med alla dessa fina minnesbilder! Ha det!
Svar från janolof 2013-04-03 14:00
Tidigt och tidigt, jag var ju 19 och skulle fylla 20. Men så flitigt som jag fotade den här sommaren hade jag nog inte gjort förut, och det är jag glad för nu.
Trevlig dokumentation från värnplikten. Jag antar att du var ganska ensam om att ha kamera med för att dokumentera de dagliga aktiviteterna. Jag tog själv en del bilder från värnplikten menegentligen alldeles för få. Nu är ju värnplikten borttagen och inget är sig likt.

/Torbjörn
Svar från janolof 2013-04-03 14:04
Jag var inte helt ensam, men de andra var bara ströfotografer. Värnplikten var ju något gemensamt som de flesta män hade gemensamt och kunde referera till. Något liknande finns väl inte idag.
Intressanta bilder måste vara fint att kunna blicka tillbaka på sina minnen med dessa.
Önskar jag hade fler bilder från gångna tider, men film var dyrt och veckopengen (om man ens hade någon) var liten.
Svar från janolof 2013-04-03 14:08
Det är mycket gammalt som kommer tillbaka, men man märker hur mycket man glömt, men det är också fantastiskt att återuppleva. Den här sommaren höll kronan med veckopeng och den räckte till film. Sommaren innan hade jag jobbat på paraplyfabrik och då tjänade jag ihop till en systemkamera.