Gatufoto med kort tele, den nya tidens melodi? En samling svarta figurer? Eller bara urbana bilder?

I vilket fall som helst gick jag inte raka vägen till bilen när jag fotofikat klart i Uppsala idag, utan började med att gå åt precis motsatt håll, inte för att jag var förvirrad eller desorienterad utan för att jag hade lust att fotografera lite i det offentliga rummet. Jag hade ju kort tele sittande på kameran så det var bara att börja fotograferandet när jag såg de första svarta figurerna.

De var bara två och inte helt mörka, så vi kan nästan betrakta dem som individer (i bilden  alltså, i verkligheten är förstås alla de svarta figurerna individer och inte bara som små pjäser på schackbrädet).

Sedan var jag fast, det var bara att fortsätta. Det drällde ju  av svarta figurer  vid Uppsala Central där jag hamnat och kontrasten mot dagsljuset gjorde de flesta ganska så mörka, för att inte säga svarta. Jag exponerade inte särskilt ymnigt heller, snarare tvärtom för säkerhet skull, ett stegs underexponering eller så. Bättre svart än grådask.

Kort tele att det alltså på kameran, och någon skrev häromdagen om kort tele för gatufoto som ett tidens tecken, en symbol för distansering i motsats till det gamla lokalsamhällets  närhet. Nu är det inte så jag ser det, men det inspirerade mig till att försöka när nu kameran var rätt utrustad.

Anonyma figurer eller bara brickor i ett spel? Och han till höger, är det en avvikare?

Men plötsligt kan några figurer slita sig loss från massan och framträda som individer ett ögonblick, ett slumpens spel eller en händelse med mening?

Det kan också vara skillnad på folk och folk, de som strömmar förbi och är på väg och de som hopplöst stannat upp.

Nu var det inte så jag tänkte  när jag gick där, men vad i mitt undermedvetna styrde mig när jag riktade kameran och valde ögonblick? Det vet jag inte.

Grupperna blev mindre när jag lämnat gångtunneln och de stretade vidare i den kyliga vinden.

De kanske bildade smågrupper.

På något sätt upplevde jag det hela organiskt.

Fortsatte dock min vandring som jag tänkt, en vandring med kort tele i gatulivet, som av förklarliga skäl var lite kylslaget. Jag tog sikte på slottet och gick gatan framåt (Något som väckte fler fotoidéer, men det får bli en annan gång).

Några gatuscener snubblade jag på...

...men när jag kom ner till ån var gatan slut.

Här kan man ju tro att jag slutat fotografera människor och övergått till stadsbilden, men så är inte fallet. Det är en människa jag fotograferat, en människa i en tillvaro... kanske på väg...

Jag tror det här med kort tele i gatumiljön kan passa mig. I och för sig är jag inte förvånad, kort tele är en gammal favoritbrännvidd för mig, lämplig för att klippa ut lagom små utsnitt av verkligheten, men en gång i tiden handlade det om landskap. Det kanske går att överföra  även till stadsmiljön om staden har rätt kvaliteter. Uppsala har det. Stockholm har det också, men där måste man gå mycket längre. Sala då? för att ta en stad jag också känner (eller kände) väl eftersom jag bott där. Där kan man inte gå så långt, sedan är man ute ur själva staden, så den får man i så fall angripa (som motiv) på ett annat sätt.

Nu blev det här inlägget svartvitt, men jag hade lika gärna kunnat göra ett inlägg med färgbilder från samma promenad, men då hade det blivit andra bilder, en annan promenad och andra intryck. Kanske blir det ett sådant inlägg också...

Objektivet? 45 mm för m4/3

.

2013-03-03 07:49   begust

Hej J-O
Trevligt reportage från Uppsala.
Svartvitt var ett bra val.

Besvara

Svar från janolof 2013-03-03 18:27

Ja, det fungerade bra med svartvitt, men färg var faktiskt inte så dumt det heller

Svara

2013-03-03 09:10   Heléne Alklid

Fina svartvita bilder som passade mycket bra till dina tankar! =)
Ha en fin Söndag!

Besvara

Svar från janolof 2013-03-03 18:30

Roligt att du gillade kombinationen av bild och ord, det är en kombination jag försöker utveckla

Svara

2013-03-03 10:55   Wolfgang

Jag tycker att kort tele funkar bra för gatufotografering. Man stör mindre än med vidvinkel från nära håll. Det är faktiskt inte mer distanserande än att smygfotografera med vidvinkel från höften.
Mvh
Wolfgang

Besvara

Svar från janolof 2013-03-03 18:32

Visst är det så, men samtidigt befinner man sig lite längre från själva händelen och skspar lite distans i bilden...

Svara

2013-03-03 11:30   DanneWest

Kort tele mycket användbart! Trevligt att promenera i Uppsala med kameran så det blir det mer av i vår. Fint med svartvitt så här års! Ha det bra!

Besvara

Svar från janolof 2013-03-03 18:34

Fint med s/v, men färg var inte heller så dumt, men annorlunda.
Uppsala är en fototrevlig stad.

Svara