Att åka till Norge med bara kompaktkamera, kan det vara klokt det?
Jag hittade en bussterminal som var minst lika betongig, bullrig och mysig som bussterminalen under Slussen i Stockholm, eller för den delen den i Kista som jag fotograferat en del. Men jag tror att den här slog rekordet i ljudnivå.
Jag hade stigit av Flybussen och väntade på den lokala rutevognen som skulle ta mig till slutmålet. Den gick inte så ofta, så jag hade en stund på mig här, men inte så lång tid att det skulle löna sig att uppsöka trevligare delar av staden. Men har man en kamera med sig går det ju att fördriva tiden med den.
Det var fler än jag som väntade.
Kameran är förstås min nya Samsung EX1, som jag tänkte testa vad den går för om den får följa med på en resa. Bilderna är jpeg som jag justerat bara lite lätt på dotterns bärbara dator utan mus. Min fingerfärdighet med en liten styrplatta är inte så stor, så det tar sin tid, och därför blir det nästan "direkt ur kameran". RAW-filerna får vänta tills jag kommer hem.
Är det då vettigt att bara ta med en sådan liten kamera på en resa? Det mest vettiga med den är ju att den ryms i en ficka, även en byxficka (om byxorna inte är all för tajta). Dessutom vet jag sedan förut att det fungerar, jag har ju till och med rest till europeiska storstäder med en sådan liten kamera (men av äldre datum). Dessutom är ju inte mitt mål med bilderna att göra meterförstoringar.
Men titta!
Där står ju min gamla Saab. Den har tagit sig hit över bergen. Själv flög jag.
Min dotter har flyttat hit nyligen, så jag måste ju komma och hälsa på. Hon hade gått lite tidigare från jobbet, så hon kunde möta mig vid bussen. Hon har bara varit här några veckor, men börjar redan bryta på norska.
När vi ätit tog vi en liten tur i omgivningarna för att jag skulle få se.
Ett par små smakprov bjuder jag på nu.
Lördag och söndag var vi på tur, med och utan bil. Jag vet inte hur många gånger hon sa "Pappa, det är så fint här". Jag kan bara hålla med. Hav och fjäll i symbios och så en hyfsat stor stad i närheten. Idag är hon på jobbet igen och praktiserar på smälteriet, iförd dubbla skyddskläder, ett led i att lära känna alla processer på fabriken. Själv vilar jag ut efter gårdagen äventyr, men när kaffet är uppdrucket och blogginläget färdigskrivet ska jag ta en promenad i närmiljön.
.
Fina bilder förresten!
Det kommer mer senare som kanske kan ge ännu mer hemlängan än en betongbunker ;)