Jaha, mellan polisen och jobbet,
eller ska vi i stället kalla det längs järnbanan?

Ute med min lilla kamera var jag idag också, jag skulle till jobbet ett tag idag med, men jag började med ett besök hos polisen, så därför blev den fortsatta vandringen lite annorlunda än vanligt. Det var naturligt att följa ett annat stråk, längre österut än vad jag brukar, längs järnvägen. Men järnvägen ser man inte ett spår av, för bullerplanken är höga och ogenomskinliga.

Längs den bullerskyddande väggen finns en del växtlighet, bland annat denna vitstammande björk med en akrobatliknande pose.

En bit därifrån är växtligheten sparsammare.

Det är inte så ofta jag går här, så jag passade på att ta en bild till.

Lite längre fram längs vägen har vi kommit upp på lite högre nivå, så vi kan i alla fall ana järnvägens  existens ovan bullerridåerna.

Vägen är rätt rak här, lika rak som spåret mellan Sollentuna och Helenelund. På ena sidan järnvägen, på andra sidan stora glesbebyggda och bitvis igenvuxna tomter, som ger lite skogskänsla.

Ett annat sätt att fånga vägen och vegetationen

En svartvit avslutning

Det blev två svartvita bilder på slutet (fast egentligen blev de ju det först när jag kom hem och Lightroomade dem), men med  olika karaktär.

Mitt i vildvuxenheten hittar man de fyrkantiga skåpen med modern teknik, alla spontandekorerade enligt nutida sed.

När jag närmar mig Helenelund, och så småningom även Kista, vinklar jag av från spåret genom en tallskogsreminiscens.

Här valde jag svartvitt, för jag associerar det med det 30-tal, jag misstänker att husen i bakgrunden är byggda. I alla fall minner arkitekturen om 30-talshusen i det Bromma där jag växte upp.

Och objektivet idag var en manuell 28 mm/3.5 (Hexanon).

Varför jag var till polisen? Mitt nya pass var färdigt. Mer spännande än så var det inte.

.