Svartvitt en afton i Sollentuna

Det gick att betrakta världen med svartvita ögon också, i går afton när skuggorna växte sig långa.

Den här bilden fanns med  i förra blogginlägget också, så det är en repris, men ändå inte. Då var den i färg, men jag hade svårt att bestämma mig så här kommer den även som färglös.

Ett ensamt träd står på vakt utanför  shoppingpalatset.

Solen reflekterades både här och där och fångade förstås min blick. Här blev några av reflexerna infångade av min kamera. Hundraprocentigt skarpt blev det inte, siffrorna är svåra att läsa. Det är inte heller världens roligaste bild så varför visar jag den? Ja, det undrar jag över när jag sitter här och skriver, men jag kan ju inte ta bort den, för då blir det jag skrivit om bilden onödigt. Ett sorts ömsesidigt beroende? Eller bara lite trams?

Vänta på bussen.

Det byggs här, och sakta förvandlas delar av den gamla villastaden Tureberg till stadsmiljö i det växande Sollentuna.

Sol, skuggor, reflexer.

Vi tog oss upp på sluttningen ovanför nybebyggelsen, där fortfarande tallar får stå kvar, och mitt öga fångade in ett höghus mellan stammarna.

Kista  Science Tower...

Mitt promenadsällskap var mycket flitigare med kameran än jag.

Hon samlade på sig bilder av blommor och blader och färger.

Ewa in action. En del av resultatet lär väl dyka upp i hennes blogg...

Det är trevligt att det finns fler fotografer än jag  i Sollentuna.

.

2012-05-30 22:51   Ewa Kirjavainen

Jaha, då har man blivit färglös också! :-) Hann du få nån bild när jag höll på att snubbla ner för den där trädroten? Jag har bara hunnit konstatera att vi hade jättefint ljus och skuggor , mina bilder kommer nån annan dag. Vi lyckades trots allt fånga rätt olika bilder ser jag.
Ha det fint J-O och tack för sällskapet!
//ewa

Besvara