Människor på stan - inga direkta möten,
mer observationer - och tankar kring bilderna

Jag var nog inställd på att det var stadslandskap jag skulle fotografera när jag åkte in till staden, eftersom landskskap var det jag hållit på med ett tag. Olika former av landskap, men ändå landskap. Människor också, men då mer som statister och staffagefigurer, som byggstenar i landskapet. (Har jag skrivit det här förut, jag tycker jag känner igen det, eller har jag bara tänkt det?)

Det är alltså människor på alla bilder i det här inlägget, men de är ändå anonyma, även om de spelar huvudrollen. Det blev så, förmodligen för att det var så många människor i farten att jag inte såg andramotiv. Men ändå är staden med på bilderna. Människorna och staden hänger ju ihop.

Den första bilden tog jag på väg upp från tunnelbanan, och då tänkte jag fortfarande "stadslandskap, underjordiskt".

Men så kom det människor och då fick de förgylla det underjordiska landskapet.

När jag tog nästa bild hade jag redan passerat Stadshuset (se förra blogginlägget) och redan där hade jag snöat in på människorna som figurer i miljön. Jag såg kön och jag såg skylten och i och med det såg jag bilden. Att sedan damen passade på att peka när jag hade fingret på avtryckaren gjorde inte bilden sämre.

Alla vill ha en broschyr!

Den här damens balanskonster för att få till en bild kunde jag inte undgå att se. Hur blir det med stabiliteten hos kameran när hon har bylsiga kassar hängande? Och måste luta sig bakåt för att hålla balansen. Verkar lite opraktiskt.

Men jag ville också ha med miljön, bilen som passerade så det inte var tomt bakom och mannen till höger som en del i stadsbilden. Och jag valde att ha kort skärpedjup för att bara ha damen i fokus. Lyckligtvis tog det en stund för damen, så jag hann med. Jag anväde ju manuellt objektiv.

Nu efteråt dyker tankarna upp, är det här smygfotografering, usch och fy alltså. Inte i lagens mening men moraliskt ...

Jag vandrar vidare...

...och undrar vad de håller på med. Men de stod bra till för en bild.

Blev det någon bild?

Den här bilden hade blivit lite tråkig med bara mannen. Visserligen är han huvudmotivet och den som är mest i fokus, men det är lika mycket personerna runt omkring som gör bilden lyckad i mina ögon. Jag väntade alltså in paret till vänster och hoppades att mannen skulle titta tillräckligt länge på skärmen.

Läspaus

Här ville jag ha båda damerna med, och inte bara den läsande. Till vänster sticker något svart in, men jag valde att inte beskära för de röda skorna behöver lite luft framför sig. Fast det är klart, helt optimal är inte kompositionen.

Men här var det ett snapshot!

Jag hann precis ställa in skärpan, så blossade han.

Det var första dagen jag använde det här objektivet, så jag var inte van vid det, och ibland hann jag inte med. Det gäller att vrida åt rätt håll, och tillräckligt långt, ibland är utslaget långt.

Men ändå gillar jag det, att fokusera manuellt, och att ställa bländaren på objektivet. Det känns gediget på något sätt, ger ett extra nöje åt bildskapandet. Visst är moderna bildmaskiner snabbare och bekvämare, men inte alltid roligare. Kameran är ju digital, så jag är inte helt omodern.

Bakom Storkyrkan finns en lekplats. Grabbarna lekte Fritt Fall!

Lagom fallhöjd?

I väntan på Nobelpriset?

Eller bara skön vila i värmen. Vi kan också ta en paus.

m4/3+Takumar 55/1.8

2011-06-23 11:21   pic-tor

Broschyrbilden är härligt levande tycker jag. Första bilden, från underjorden, är också fin. Det är bra bett i den gamla Takumaren :-).

Besvara

Svar från janolof 2011-06-23 11:38

Ja, det blir bra bett i många gamla objektiv, när man slipper använda hörnen.
Levande och fin, två goda omdömen.. Tack! Men det får mig också att fundera, hur svårt är det att få till båda de egenskaperna i samma bild?

Svara

2011-06-23 22:59   EGW

Trevlig bildpromenad. Jag kan inte låta bli att fundera över vilka bilder det blivit med din gamla Pen och pannkakan ... har du den kvar?

Besvara

Svar från janolof 2011-06-24 09:22

Med PEN och det här objektivet hade det inte blivit de här bilderna, jag hade inte hunnit med att fokusera. I så fall skulle jag använt zoomen på längsta brännvidd, men då hade jag inte haft tillgång till det korta skärpedjup jag använt på några av bilderna här.

Och det hade inte varit lika roligt!

Svara