En bild jag måste ta
-- hemliga tecken på bron?
- - inte EN kotte i vattnet
- - Å när blir det sunk?

Av rubriken att dömma verkar det bli en salig blandning i det här inlägget, strödda fynd, pytt-i-panna eller Persons blandning, kalla det vad ni vill, men det blir vad det blir när man tager vad man haver.

Igår

Igår var jag på en plats dit jag brukar komma någon eller några gånger per år och nu var det vatten i bäcken efter allt regnande, och då bara måste jag ta några bilder. Det är ofta skumt under de täta lövkronorna, så jag satsade på en mörk bild.

Abstrakt vattenfångst. (Den bör förstås förstoras, annars syns det inte alls.)

Idag

Idag prövade jag att gå till jobbet, lite långsam tillvänjning efter sommaren...

På bron, den nya, möttes jag av konstiga, främmande skrivtecken på den nya asfalten. Vem har varit här, varelser från någon främmande planet, eller vad?

När jag vände mig om skedde något magiskt, tecknen bytte färg och blev mörka.

Är det kanske trolldom inblandad. Bäst att skynda vidare.

När jag några steg senare ser en komposition upplagd bredvid gångvägen är det bara att tacka och ta emot.

Tack för kompositionen!

När jag kollat posten, rensat skräpmail, svarat på andra och sparat en del till senare, ätit lunch, testat nya espressobryggaren och snackat lite skit, tyckte jag det räckte som försiktig tillvänjning och vandrade hemåt igen.

Inte EN kotte, men många...

Den här vattenpölen finns nästan alltid, sommar och vinter, ibland blöt, ibland frusen ibland bara en smutsig fläck. Det är nog snart Sollentunas mest fotograferade vattenpöl, den är ju en gammal bekant i mitt bloggande.

Idag var det kottarna som fångade blicken.

Sunk, vad är det?

Ingen aning, men sunk-foto är ett ord jag sett här i bloggen på sistone.

Är det sunkigt när ogräset växer i betongen och inte blir bortrensat och det är klottrat på väggen?

Eller är det vackert när växtligheten  ger lite liv åt de hårda ytorna?

Måste man gå lite närmare så att det gröna inte syns för att sunkigheten skall infinna sig?  Jag blir alltid lite kluven när jag ser sånt här, dels är det ett ofog men dels finns det en skönhet i det.

Eller måste man ta bort färgen för att det ska bli sunkigt?

Sunkigt?

Nu har jag ju inte letat upp ett motiv som är supersunkigt, utan bara fått ett hugskott när jag passerade en plats jag passerat många gånger.

Noteringar gjorda med min betraktelse-kamera Olympus PEN +17 mm.

2010-08-07 01:19   EGW

Det är rätt, man måste ta det lite lugnt på jobbet när man börjar efter sommarledigheten! Fotografiskt är bestämt Sollentuna kontrasternas miljö! Jag har varit där på besök ibland, på något företag eller hos någon god vän. Eller på mässan. Men aldrig fått grepp om platsen faktiskt. Allt verkar så utslängt, lite här och lite där. Fast så är det väl inte om man går runt till fots.

Besvara

2010-08-07 08:31   janolof

Lite här och där är väl ett intryck som kan stämma, inklämt mellan motorvägar och järnväg, berg och sjöar. Oavsett om man går eller kör bil måste man tänka rätt i tid, för att inte hamna fel, stupa i ett hinder eller åka ut för någon dead end. Det är därför jag har två huvudalternativ när jag går till och från jobbet, avvikelser är svårt. F.ö. har mässan flyttat till Kista.

Besvara