När solen bara gassar och molnen lyser med sin frånvaro kan man kanske åka in till stan och leta efter skugga

Bara gassande sol från en molnfri himmel, och det bara fortsätter och svetten rinner. Ett Eldorado för soldyrkare och badare kanske, men jag börjar tycka det är tråkigt. Men inne i stan finns det ju höga hus, då borde det ju finnas skuggsidor också. Jag kanske skulle testa att leta efter skugga, travar iväg till pendeln och är strax mitt i storstaden.

Men egentligen var det nog fotomotiv och inspiration jag saknade...

Inne i stan fanns det moln...

... och bilden fick bli svartvit för annars var den så hiskeligt blå. Hötorgsskrapan, den femte är det väl, var så otroligt vit i solskenet idag, alltså inte bara på bild utan även i verkligheten, den bländade nästan redan när jag stod utanför Centralen.  Har den bytt färg? Eller var det bara för soligt idag?

Fullt med folk var det...

...både levande och andra, en del i sol, andra i skugga.

En del är på väg med raska kliv...

...medan andra är mer tveksamma.

Jag kör med min Olympus PEN, som det så ofta blir numera, så behändiga 335 gram att ha med plus nästan försumbara 71 gram objektiv. Inget man släpar på, den bara är.

Men idag släpade jag med zoomen också, 150 gram till,  jag vill ju lära känna den också och inte bara ta vidvinkelbilder. så här har jag dragit till med en telebild, 38 mm (crop-faktor 2).  Jag hade rätt, det fanns skugga i stan. Om man står på rätt ställe.

Här har också färgen kommit tillbaks i bilden. Jag ville att det röda skulle synas. På de första tre bilderna tog jag bort färgen, inte när jag fotade, utan när jag kom hem. Ibland tycker jag det är praktiskt, att inte behöva bestämma sig i fotoögonblicket, när motiven passar i både svarvitt och färg.

En gång i tiden, på den där gamla analoga filmtiden, körde jag med två kamarehus, ett med Tri-X och ett med dia. Skönt att slippa.

Två herrar i solskenet med två olika färdmedel. En bara väntar, en försöker lösgöra sitt åkdon. Sommar-Stockholm och många turistbussar och inte så många promenerande som konverserar på svenska. Tyska. Franska. Spanska. Den här farbrorn sa inget. Busschaufören kanske pratar dalmål.

Det var inte bara turister i stan, det fanns lokalbefolkning också.

"Nämen titta, här fanns det godsaker..."   Tyckte inte fågeln behövde färg, för det har den inte...

Nu har jag kommit fram till Jacobs kyrka, och dörren stod på glänt och orgeltoner sipprade ut, och det lockade in mig (tillsammans med förhoppning om lite svalka. Men först tog jag bilden.

Intressant vad som hände med den här bilden. Det jag såg, och det som fick mig att ta bilden var den röda färgen (kyrkan är röd), och kontrasterna mellan ljus och skugga och alla solfläckarna på gatan, men när jag satt här vid datorn testade jag att ta bort färgen och plötsligt såg jag en ny, bättre bild.

Hade jag haft svartvitt i sinnet hade jag ju också sett motivet för det är ju ljuset som gör bilden, men här var jag övertygad om att färgen skulle tillföra något. Jag hade fel.

Som sagt, jag gick in i kyrkan, men det får vi återkomma till, vi är redan uppe i sju bilder.

2010-07-16 22:36   Lena Eriksson

Hej igen i sommarvärmen...vilka fina bilder!
Helst bild två, så fin komposition och så snygg rörelse...
Trevlig helg! / Lena

Besvara

Svar från janolof 2010-07-17 00:03

Tackar!
Jo tvåan, den blev bra, det var verkligen ett snapshot i rätt ögonblick, lyckades trycka just då.

Svara

2010-07-17 00:33   Peter-L

Åh, läckra svartvita bilder!!! Och med den skön kvalitet!!! Måste säga att jag kan beundra din Pen.... Verkligen snyggt fångat J-O!!! Men får inte alls känslan av att du saknade inspiration. Eller, så ger det känslan av att se dina bilder vid, Inspiration.... Ha en god helg!!!
//Peter

Besvara

Svar från janolof 2010-07-17 00:41

När jag väl var i stan kom inspirationen!! Och en gång till när jag kom hem och tog hand om bilderna. Och här är jag riktigt nöjd med det svartvita resultatet, roligt att du också uppskattar.

Svara