fotografering (och annat?) med ddarriga händer

Torra, vita, slanka skönheter
sylfider och nakna väktare
och orden som vägen till kunskap

Torrt kan vara vackert när det åldras med värdighet, det torra som kontrast till det växande, levande, som dansande sylfider där de står.

 

Eller mer robusta varelser, mer grova i sin uppenbarelse.

"Åt det hållet!"

Jag gillade upprepningen i trädfigurernas rörelsemönster och valde kort skärpedjup för att fånga det, för att undvika allt för mycket risighet i bilden. Oskärpan på det bakre trädet upplöser risighet till skönhet och form.

Det är vilsamt att gå här uppe (jag är kvar på Gåseborg)  i lugn och ensamhet och finna dessa former. När jag väl funnit en form söker ögat vidare och letar fler och att det är det jag gör blir uppenbart nu efteråt när jag tittar på bilderna, eller snarare när jag bloggar och söker sammanhangen. På så vis hjälper bloggandet mig att se och förhoppningsvis utveckla mig som fotograf. När jag väl upptäckt något bär jag ju den erfarenheten med mig på kommande vandringar med kamera.

Jag skriver mig till kunskap och erfarenhet. Lite av en metod. Skrivandet gör bilderna bättre, inte i ögonblicket men på sikt. Hoppas jag.

 

Som en abstrakt skulptur står den här spanaren och blickar ut över Mälarens vattenytor, kanske i sann efterföljd till vikingatidens människor som levde här uppe, högt över hotande fiender.

Också en torr skönhet, men kanske inte en sylfid, men månne en sylf.

 

Vad det här är för varelse vet jag inte, men han fick bli svarvit, för formen var viktigare än de distraherande färgerna. Det var också ett sätt att hantera de störande solfläckarna.

Torr och slank men inte sylfid. Varför inte? Jag skrev ju han ovanför bilden!

 

Här har vi väktaren som står alldeles innanför den inre muren på fornborgen.

Naken i all sin torkade skönhet.

Torrt kan vara vackert. Det handlar om att se.

Och här fanns mer att se. Vänta bara, så får ni se.

 

Inlagt 2010-07-09 08:20 | Läst 2671 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?
Väntar med spänning. Muren på den sista bilden påminner om Gåseborg, det kanske var där du var. Fina stamtavlor.
Svar från janolof 2010-07-09 11:15
Visst är jag kvar vid Gåseborg
Visst handlar det om att se...
Jag har lite grann samma tänk om min blogg, hoppas att den skall hjälpa mig på traven lite...
Härligt inlägg! / Lena
Svar från janolof 2010-07-09 11:18
Tackar!
Jo att se är viktigt. Att fånga det man ser är något annat, det kan inte ske bara mekaniskt, och då hjälper reflektion och eftertanke.
Gammalt torrt trä är bland det mest spännande man kan se i naturen. En del konstnärer tar till vara och förädlar det. Om det inte är alltför angripet och ruttet.

Men att återge dessa märkliga former fotografiskt är inte det lättaste. Inte om man vill förmedla känslan i formerna. Sylfen (bild 3) är den jag själv tycker att du lyckats bäst med.