fotografering (och annat?) med ddarriga händer

När det nu följde med en zoom till kameran ska man väl inte vara så otacksam att man inte provar den åtminstone

Ett zoom-objektiv alltså.

Det ingick i paketet när jag köpte min Olympus PEN, men jag har ju bara använt vidvinkeln hela tiden, men idag tänkte jag att jag måste ju testa zoom-objektivet också.  Jo testat har jag gjort, funktionen men inte användningen.

Så, tänkt och gjort, jag bytte objektiv och gav mig av på promenaden till jobbet. En fotografiskt tråkig väg, efter min sejour till spännande Mariaberget på Söder. Nygjorda gångvägar, nybyggda broar, asfalt och betong. Kan det vara något. Och sand och jord också.

Det här med zoom, jag använder det inte som "zoom"-objektiv, en mer rättvisande beskrivning av mitt förhållande till den typen av objektiv är att kalla det för ett objektiv med variabel brännvidd. Om jag vill bya brännvid gör jag det med en vridning, enklare än att byta objektiv, men jag "zoomar" inte.

Nu valde jag att ställa in det på ca. 35 mm, motsvarande  70 mm på fullformat, dvs småbild (förvirrande om man inte kan historien). Sedan fick det vara där. Så jag jobbade som om jag hade haft fast optik. Skönast så. Ställde om ögonen till kort tele. Lite kärvade de, men inte mycket.

 

Det fick börja med former idag med.

Den här svängen har ni bara sett med vidvinkel-blick förut. Form och utsnitt blir lite annat och stolparna kommer närmare. Jag kan isolera själva formen från omgivningarna , på ett annat vis.

 

Den här överblicken hade blivit mycket tråkigare med vidvinkeln.  Människan hade blivit pytteliten och inte bara liten. Lagom stor nu. Synlig.

Nya gångvägen och stora motorvägen.  Motorvägen blir också synlig, perspektivet blir ett annat, och jag kan fånga något jag missat med med vidvinkeln.

 

Bra för tydligheten med dubbla pilar!

 

 

Här bakom gömmer sig ett hål i berget.

Perspektivet blir ju självklart bättre med ett kort tele här.

 

Väntsoffa till nya busshållplatsen, eller hur är det tänkt?

Här var det den blå soffan och det blå huset jag kunde föra närmare varandra med det här objektivet.

 

Slusats: Det går att använda tele också, även med den här kameran. Men jag måste ju agera display-tittare, sökaaren fungerar ju bara för 17 mm. Men på det stora hela gjorde jag som jag vant mig med vidvinkeln, ställde bara om ögonen för ett nytt perspektiv.

Ska jag nu bli telefotograf i stället för vidvinkelfotograf? Nä, det tror jag inte, jag vill inte ha något epitet alls. Jag fotar det jag ser. På det sätt som passar mig bäst just då.

 

Men, jag gillar min PEN!

Inlagt 2010-06-23 21:32 | Läst 2032 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Zoomar är av ondo, men ditt bildseende uppväger alla onda krafter. Men akta dig, du leker med elden.
Svar från janolof 2010-06-23 21:49
Men jag parerar de onda krafterna med min goda utstrålning ...
Roligt att se vad du åstadkommer med din Pen. Föredrar du den framför en SLR-kamera?
Svar från janolof 2010-06-25 10:05
Tack!

Jag föredrar min PEN, för att den är liten och smidig och jag kan jag "alltid" ha den med mig. Jag skulle inte gå och släpa på stora systemkameran varje dag till och från jobbet. I takt med att jag lär känna min PEN, vågar jag också lita på den i fler situationer.

Jag föredrar min spegelreflex i andra sammanhang, men det blir mer fotograferat tack vare PEN:en, det är klart.