Dagen går mot sitt slut och blir till en färd in i mörkret, men allting har sin fortsättning.

...forts

Eftermiddag blir det varje dag, och så ock denna dag, så det var dags att tänka på reträtten, men först vände vi oss om och kastade en sista blick på de massiva linjerna och mängden av sten.

Visst var den imponerande...

Väl nere i det lilla samhället Königstein konstaterade vi att ett tåg just gått. Det tog inte så lång tid att konstatera att vi nog var hungriga och inte mycket längre tid att konstatera att vi borde göra något åt det, men lite längre att bestämma oss för var. Jag åt forell (om det nu är samma sak som Forelle). Den var god. Vad dottern åt minns jag ej.

När hungern gått över gick vi ner mot stationen och fångade lite afton-Elbe på vägen.

Aftonen föll och blev till en färd in i mörkret

Världarna blandas i fönstrets gränsyta och det tycker jag är spännande.

Hastiga ögonblick far förbi.

Men på tåget råder lugnet.

Efter kväll kommer natt, och efter natten kommer ny dag och det var dags att lämna Dresden.

Påskafton utanför stationen.

Och snart befann vi oss på tåg igen, med en liten glugg ut mot omvärlden...

... som blev till en ny omvärld...

...och ibland en station.

Det dröjde inte så länge innan vi kommit dit vi skulle, och där var det också påsk.

Och vi drog oss iväg...

...från stationen föt att parkera bagaget på vårt nya natthärbärge.

En ny stad att utforska.

2009-04-24 21:17   begust

Följer med spänning er resa. Fönster är fascinerande
/Bengt

Besvara