En värld av förnimmelser

Ordet förnimmelser har vuxit sig starkare för mig de senaste dagarna. Det är till och med så att jag har funderat på att ändra namnet på bloggen till "Reflektioner, upplevelser och och förnimmelser".

Eller lägga till det i underrrubriken "...observationer och förnimmelser".

Fröet skapades säkert för länge sedan och började gro förra våren, för att spira nu. I alla fall stod det klart lysande framför mig idag, där jag gick på väg hem från jobbet: En värld av förnimmelser. Helt klart en följd av sistlidna helgens upplevelser, men också av historien.

 Jag hade ju tänkt förbereda något till helgens träff, något med möten i, eftersom "möten och samtal" var träffens tema. Men förkylning och trötthet satte P för det. Kvällen före började jag ändå att bläddra igenom mappar med gamla bilder för att se om jag kunde hitta något som skulle passa. Och plötsligt när jag satt där och bläddrade, öppnade sig idén, långsamt växte världen fram, som en meditation.

Jag bestämde mig: jag tar med mig den här mappen med bilder, som dom är, oredigerade, oskärpta, precis som dom kommit ur kameran, nyfiken på om någon annat också skulle uppleva något. Uppenbarligen gick det hem, eftersom flera har kommenterat det fina "bildspelet", oredigerat och oordnat som det var. Det är också några av de bilderna som beledsagar det här inlägget, också oredigerade och oskärpta, bara förminskade till bloggformat.

Storyn börjar förra våren, när jag var på kurs i Söderhamn. Efter att ha träffats på fredagskvällen, var vi några som sov i Sandarne, en bit söder om stan, men alldeles nära havet. På morgonen var jag tidigt uppe, morgondimman från havet gjorde världen spännande, endast svagt kunde man förnimma konturer ute i vattnet, suddiga strukturer, prickar, fåglar, sten eller något annat?

Allt var tyst, jag var ensam, bara jag och världen. Och en kamera. Men den upplevde jag inte som ett separat objekt, den var ju en del av mig, tillsammans såg vi världen kring oss. Upplevelsen bär jag inom mig, fragment av upplevelsen finns i bilderna. Och framförallt hade jag den starten på dagen med mig senare under dagen.  Efter en förmiddag inomhus, åkte vi ut till en sjö utanför staden.

Där fick vi i uppgift att ta bilder, bilder som försöker fånga något av det man kan fånga på bild. Vi fick en lista tt välja från. Jag valde "förnimmelser". Något som jag själv begränsade till "det knappt förnimbara". Det var där det började, det här med förnimmelser. Något som alltså nu dök upp igen.

Var går gränsen mellan det vi inte ser, det man sedan knappt förnimmer och som så småningom kanske klarnar?

 Jag dröjer mig kvar där, i gränslandet, och söker där.

Jag fotar det jag ser, och med det positiva gensvar jag fick i helgen kommer jag nog fortsätta att utforska det där gränslandet, ögonblicket när det uppstår...

Tack alla!

2009-03-11 23:02   Lysa

Åh, det glädjer mig Jan-Olof! Att du fortsätter utforska gränslandet och om du dessutom visar oss så är det extra bra.

Det är vacker-starkt... och ändå skört, så känns det för mig. En kvinna skrev en gång till Champa, hon som sjöng, i ett mail:

Skörhet är storhet

--------

Bara en tanke.

Besvara

Svar från janolof 2009-03-11 23:09

Jo, det stämmer - hennes sång var skör och stark, och jag tycker den kan passa bra till mina bilder...

Svara

2009-03-11 23:10   Lysa

Absolut! Jag ska visa dina bilder för henne vid första bästa tillfälle!

Besvara

2009-03-11 23:11   Kurre Ekh

Sköna funderingar /tankar.
Vet du vad? Får mig att tänka på :VÅRT GÖRA STÅR OFTA I VÄGEN FÖR VÅRT VARA men du har kommit förbi detta. Väldigt mycke' "vara" både i din person och i dina bilder.

Besvara

Svar från janolof 2009-03-11 23:14

Tack Kurt!
Vara är rätt ord.

Svara

2009-03-12 07:26   Lola Gren

....................
Bilder med förnimmelser, som ger åskådaren plats för egen känsla och tolkning, är intressanta att se.
6:an är mycket vacker!!!

"En som inte var med" :-))
Lola

Besvara

2009-03-12 07:40   begust

Ditt "bildspel" lever kvar i minnet
att sätta samman dina bilder med Champas sång vore inte fel
Känslan är likartad
/Bengt

Besvara

2009-03-12 10:10   canic

Lysas "skönhet är storhet" är en bra sammanfattning tycker jag.
Själv kom jag bara på: Hellre förnimmelser än förmaksflimmer. ...men det kan bero på att dina bilder går rakt in i hjärtat på mig.
/nic

Besvara

Svar från janolof 2009-03-12 10:27

Du läser lika fort som du pratar ;) "Skörhet..." skrev Lysa. Men jag gillar din tolkning också! Vi bär alla på vår egen sanning...

Och skörhet och skönhet, är inte dom släkt...

Svara

2009-03-12 10:41   canic

Sorry Lysa, hade fel glasögon till nyss..
Måste byta bildskärm.
/nic

Besvara