Det är (kanske) något på gång.
Man kan se små spår ibland, men så försvinner det
Svårt att bestämma sig?

Jag såg det häromdagen, utanför min dörr. Det var så jag upptäckte att jag har prickiga skor. Undertill. Som pudrat med pudersocker låg det där i ett tunnt lager, lite nysnö som jag trampat i.

Men säg den glädje som varar länge. Raskt blev det varmt och regn igen och snön blev till vatten. Utanför soprummet fanns det annat vitt än snö som fick bidra till bilden.

Men så i morse kunde man ana något igen. Frostnupen låg där åter asfalten utanför min lilla trapp.

Längs vägen till jobbet stannade jag till vid en gammal bekant, en tidning som jag fotograferade redaan tidigt i höstas. Den börjar mer och mer förena sig med omgivningen

En rikig vattenpöl fick mig att stanna upp och betrakta de nyvunna formerna.

Den blir visserligen ganska intetsägande i detta lilla format, men den får ändå bidra med en bild till.

Några små tecken, men Kung Bore verkar dröja. Han tittar fram på natten, men raskt kommer gumman tö med (den fattiga) vintersolen och tar bort skönheterna.Och tittar man på prognosen verkar ingen vinter vara i sikte.