Det kanske är den lilla människan det handlar om
När man funderar på vad det egentligen är man fångar i sina bilder kan det vara fruktsamt att gå tillbaka och studera sina fotografier. Kanske upptäcker man då mönster i sitt fotograferande, saker eller maner som man återvänder till. Kanske skulle jag då upptäcka att människorna är små i mina bilder, och varför då?
Jag skulle ju kunna skylla på att jag fotar med vidvinkel och att jag inte går tillräckligt nära, men det är inte det som det handlar om. Det handlar om vad jag söker efter med mina bilder och vad jag därför finner i bilderna.
Är människorna bara ditplacerade för att fylla ut ett tomrum i bilden, för att visa att det inte är så tomt som det annars skulle se ut.
Eller är det så att det egentligen är människorna det handlar om? Men varför är dom då så små? Försöker jag medvetet att förminska människorna genom att göra dem små. Eller är det bara en observation att människor är små, i alla fall i sin fysiska storlek jämfört med den stora världen.
Eller är det bara en frågan om personlig stil, att jag gör en del väsentliga saker små i bilden så att man inte omedelbart upptäcker dem. Men det gör jag ju inte alltid.
Jag gick och tänkte på detta när jag gick till jobbet i morse. Kan det ha påverkat hur dagens bilder blev? Kanske är det fler människor än vanligt .Eller?
Men vad händer om det blir helt folktomt?
Men är det verkligen helt folktomt här? Någon har ju parkerat en bil, och det lyser i fönstren och det inte bara från solen.