Om man kan gå till huvudstan med telezoom, ska det väl gå med vidvinkel också?

Alltså  bytte jag  objektiv på kameran och stoppade  en  müslibar i fickan och gav mig  iväg.Startpunkten  blev densamma som på förra turen, men perspektivet  ett annat.

Jag gick  samma väg som förra gången, men det  blev förstås helt olika bilder.

.

Jag passerade samma  motorväg  som förra gången, men den här gången gick jag inte upp till skylten däruppe.

Jag tittade åt andra  hållet den här gången.

.

Utsikten  från gångbron blev också en annan (ch svårbeskuren med bilbron i överkant).

När jag  kom till skogens  bryn, skakade  jag  loss.

Och stenen  låg där den alltid  legat.

Jo, när jag fortfarande arbetade  passerade jag  ofta här  på väg till och  från och  till jobbet, en av  två vägar, beroende på gångtunnlarnas placering. de  fick styra. Det gör  de iochför sig fortfarande, men jag  bryr mig  inte  längre.

När jag rundat stenen och  gått en  bit, såg  jag  husen  på höjden som vuxit  upp de senaste åren.

En ny gångväg svängde upp genom blåbärsskogen, där jag brukade mumsa  ibland  på hemväg.

.

Vyn  åt  andra hållet.

Men jag  gick uppåt.

Gammalt militärt övningsområde omvandlat till en Stockholmsgata uppe på höjden.

2017-09-01 23:19   Erik Madsen

Hej Jan-Olof.
Vidvinkel er ikke dumt og det viser du jo også med denne kollektion.
Det rystede billede er vældigt abstrakt og kreativt - at lege lidt er sundt.
Med venlige hilsener fra Erik.

Besvara