Människor på gatorna hamnar ibland på bilderna men på olika sätt.

Gemensamt är ju förstås att de  hamnat  framför   min  kamera, men en  sådan självklar  bagatell  behöver  väl inte nämnas. Här  var det ett flöde av folk när  jag  stod  där, så det  handlade  mest  om  att bestämma sig för när det  var dags  för  bilden.

Men här blev  det en helt annorlunda  bild. Folk går  lite  här  och där. Rörigt?

Kanske  en "sådandär typisk  Jan-Olofbild" som någon skrev  en  gång  i tiden här  på FS. "En bild som  innehåller  så  mycket"

Det är folk  som går på flera ställen i bilden, några grupper på trottoaren upptill, men när jag  siktade in mig  på  den, uppfångade ögat en rörelse till vänster.  Där var ju några som måste  med!

Men det hela började nog egentligen med vattenpölen och speglingen i den och den blänkande bilen.

Så kan det vara ibland.

.

En annan gång  kunde det se  ut så här. Inte så mycket mer att säga, de  gick, stenarna blänkte  och  jag hade en kamera

Men  här  var det  någon annan som hade  en kamera.

Men  här då, han  är  ju  inte ens  på  en gata?

Och så finns det ju de som dundrar in i bilden med full fart.

Det  gick så fort att han inte ens hann tappa färgen. Men han kan väl få vara med ändå.

2016-07-26 00:34   GunnarW

Den bloggposttiteln kan i min värld inte vara någon annans. Och visst.
Förtänkta och eftertänkta betraktelser.

Besvara

Svar från janolof 2016-07-26 09:13

Förtänkt och eftertänkt, och ibland kanske omtänkt.. I värsta fall otänkt.
Tack! /J-O

Svara