En höjdare, det litterära Söder, två röda gubbar, ett utdöende släkte, kanske ett pottpurri

Mina blogginlägg föds på en rad olika sätt, det är olika drivkrafter eller uppdykande impulser som föder fram dem, det kan vara ord som måste skrivas, formuleringar  som snurrar i huvudet, som jag måste spotta ut för att de inte ska ligga kvar och skava i hjärnan och skapa vånda.

Den här gången började det med en höjdare, helt enkelt en bild i höjdformat.

En bild som riktigt skaver i  sin beskärning på höjden. Ville ha med damen, troligen en turist, och klockan däruppe. Backa  mer kunde jag inte. Då hade jag och  kameran hamnat på Mälarens botten och det  hade ju vari onödig nersmutsning. (Eller heter det nedsmutsning? Förorening kanske?)

Kan ni se rubrikerna: KLUMPIG FOTOGRAF TAR SIG VATTEN ÖVER HUVUDET

Jag hade förstås onödigt lång brännvidd, men  jag ville inte byta objektiv, hade bestämt mig för att använda den här. Samma som i förra inlägget.

Det litterära Söder

Det är ju en rubrik som kan föra tankarna till Fogelström eller Ivar Lo och  kanske till Söderkåkar, eller till Klas Östergren för den som vill ha något modernare. Men det var inte det som föranledde  rubriken, utan ett par bilder jag tog, kanske på något utdöende.

En riktig gammal bokhandel, som är just bokhandel, eller boklåda som det också kallades,  och inte något mer, som innehåller just böcker och en bokhandlare och inget annat.

Tidigare i sommar  hade SvD några artiklar om vackra, eller var det  till och med världens vackraste bokhandlar. Likaså skrev de om världens vackraste bibliotek. Kanske var det ett första frö till den här bilden. Men tyvärr, jag hann inte botanisera så mycket: "Jag stänger om tio minuter".

Och här bytte jag faktiskt objektiv. Grävde upp vidvinkeln ur ryggsäcken för  att få med alla böcker.

Nästa bild är  också litterär, ett bibliotek.

Två röda gubbar och två väntande damer.

Nu har jag bytt både ö och dag! En bild från en tidigare promenad, en dag som jag tyckte var onödigt varm. Det är tråkigt att vänta på grön gubbe, så medan jag väntade tog jag en bild. En bild som man direkt kan avfärda med att den är för plottrig och rörig och inte tillräckligt  renodlat, en känsla som förstärks av det fläckvisa ljuset.

Eller också är det en bra bild för att det är en innehållsrik bild, som kräver att  man tittar noggrannare på bilden för att upptäcka alla detaljer.

Ett annat uttdöende släkte.

Här dog något annat för drygt  60 år sedan. Ett skrädderi. Konfektionsfabriker växte fram och gemene man gick inte längre till skräddaren för att få ett par nya byxor, och man köpte nya när de var slitna i baken, istället för att få en professionell lagning. De sista resterna av skrädderiet finns nu hos min dotter.

Men nu börjar texten skrädderi dyka upp här och var igen. Invandrade kunskaper.

2015-07-19 13:11   Khalad

Låter mysigt att knata runt i ett sommarfagert Sthlm och växla mellan hus, människor och böcker! Ha set fortsatt skönt!/ Björn T

Besvara

2015-07-19 13:14   Lena Holm

Jag gillar din bokhandel. I dessa dagar lyssnar jag mycket på böcker när jag kör bil och det blir alltmer sällan som jag uppsöker en bokhandel bara för att flanera runt och nosa på olika titlar. Numera köper man böcker på nätet eller lyssnar till dem, inser att jag saknar besöken i bokhandeln.
Hälsningar Lena

Besvara