Edsvikssvit Och en massa tankar, några i alla fall

Del 1.

Vägen dit.

Det finns bilder jag tar många gånger, en sorts upprepande av seendet som gör att samma saker, motiv, händelser dyker upp, gång efter annan, som ett fotograferandets   mantra. Vackra arketyper som måste upprepas i oändlighet, frånvaron av nyskapandet och nytänkandet. Upprepandet  kan ju i mitt fall många gånger förklaras av att jag har favoritstråk att flanera längs, gator, gångvägar och stigar som är trevliga att gå och som jag gärna går även utan kamera.

Det kan ju inte förnekas att det är vackert här längs Edsvikens strand och att vyn mot  den gamla herrgården  (som numer uppgraderats med epitetet slott) är vacker.  Det har också gjort att jag ofta tagit bilder här och att de hamnat i bloggen. Handlar det då om att de är en aktuell illustration till det som texten handlar om eller är det bara ett meningslöst upprepande av stelnade arketyper och vilka mänskliga behov är det då som framkallar denna upprepning?

Ofta är det så att bilden föder texten och inte tvärtom, att bilden är katalysatorn i processen.

Del 2.

Reflektionen.

Ordet reflektion finns ju i  rubriken på min blogg "Reflektioner och upplevelser "  men på senare tid har reflektionerna fått stå tillbaks för upplevelserna, som mest skildrats i bilderna och jag har kört en mer sparsmakad stil i texten, kanske lite lakonisk. Det finns förstås en mening  med det, även om den inte är helt tydlig och formulerbar för för mig själv.

Ibland skyms tydligheten av av en massa småsaker som kommer i vägen. Med tiden har man dessutom skrivit om så mycket att ämnena, idéerna och orden tar slut, och kvar blir bara de upprepade likartade vardagliga observationernas enformiga  uppräknande och de kanske är  enklare  att fånga i bilder än i ord. Då dör också reflektionerna ut.

.

Del 3.

Det enformiga upprepandet.

Ännu en bild av Edsviks slott.

Ett onödigt upprepande?

Det är väl bara att streta vidare.

2015-04-27 18:51   alf109

Jag tycker om när du går lite på djupet i dina resonemang J-O.
Vi berättar nog alla vår livs historia genom våra bilder på något sätt, analysen kan många gånger vara överflödig. Men jag tror att det kan vara fruktsamt med reflektioner, både för en själv och andra.
-affe

Besvara

Svar från janolof 2015-04-27 19:03

Jag skrev ofta längre litanior i början av mitt bloggande, men nu är jag mer återhållsam, tycker jag redan sagt allt och att jag bara upprepar mig om jag skriver för mycket. Roligt att du gillar när jag dyker lite djupare.

Mina små antydningar och halvgömda associationer i text och bild, som varit min stil ett tag går sällan hem, så kanske måste det till kraftiga doningar. Halvgömd ironi är tydligen krävande

Tack/J-O

Svara