I går blev det en Sollentunapromenad, det var ett tag sedan, och idag föll vinterskägget.
Jag har ju förlagt mina promenader med kamera i grannkommunerna den senaste tiden. Men i går tog jag en kort hemmavid, fast av bara farten blev den halvlång i alla fall , längre än jag trodde. Jag var ju lite trött och siktade bara på en kortis. Det är den där kameran, det är den som driver mig till längre turer. Är den månne hungrig och vill ha mer? Inte mig emot.
Sol, promenad och lite blåst.
Nästan folktomt.
Det var en järnväg i vägen så jag behövde en viadukt för att komma under den.
Tre tåg på fyra spår dundrade däruppe.
Sen var det solen. Den lyste fint ibland, men för det mesta för mycket och på fel ställe.
Här gillade jag ljuset. Dessutom gillar jag hur husen är placerade runt grönytan i bakgrunden. Men det syns förstås inte på den här bilden.
En gammal bekant dök upp. Måste ta en bild.
Bekantingen är förstås kyrktornet, som stuckit upp huvudet lite då och då i mina bilder.
En riktig motljusbild får det bli också.
I morse.
Ja, i morse fick vinterskägget falla, det är inte längre metrologiskt motiverat.
.
Ha en härlig helg!