Sedan hade det mörknat, så då blev det färger...

När jag fann för gott att ta mig hem efter uträttade ärenden och en social visit på min gamla arbetsplats,  hade mörkret fallit och  snön blivit mest slask. Och jag hade fått kaffe i magen.

Vädret var inte  sympatiskt:  Blåst och och med den,  drivande blötsnö som piskade ansikte, glasögon och  kamera, för att inte  tala om fingrar.

Det blev bara några få  bilder.

Den blöta asfalten bjöd på speglingar.

.

Men ganska raskt fick kameran snö i ögonen.

Så det blev inga fler bilder. Men  det var varmt och skönt i bussen på väg  hem till grannkommunen.