efteråt var allt upp-och-ner verkade det som
Med kaffe och tilltugg i magen och kameran utanpå lämnade vi Fågelsången (fiket) och begav oss åt våra egna håll. En del åt samma , en del åt olika. Själv hittade jag en upp-och-nervänd värld.
Vad som sig i Fyrisån speglas kan...
... kan ju bli rätt om man står på huvudet. Fast det är ju förstås enklare att vända på bilden. Det gjorde jag och slapp bli yr i huvudet eller få ont i skallen.
När jag såg det felvända resultatet funderade jag på om man inte kunde göra det till rätt resultat, kanske göra det till en metod för att skapa annorlunda bilder. Raskt kom jag på att det inte var något nytt jag hittat, utan något gammalt, som jag kanske till och med har använt själv, men inte riktigt såhär. Ibland är det skönt att vara glömsk, då är det lätt (tror man)att hitta på nytt.
Här hittar man inte direkt en ny värld...
Men kanske kan det bli en roligare komposition om man vänder den.
Fyrisån, det syns väl...
...precis som här.
En vanlig å-bild, men mustig i höstfärgerna.
Här var det rött och vitt som gällde, men jag fick vänta en stund på att vänstra rött och vitt behagade komma in i bilden.
Här blev det istället helt olika världar uppe och nere och knappt mötas de.
.
Slutligen den här, den verkade självklar när jag såg den och när jag tog den, men nu då?
När verklighetens tredimensionella värld blev platt bild försvann mycket av bildens spänning som jag såg när jag stod där.
När vi kom till Vaksala torg var också allt uppochner, jämfört med hur det brukar vara.
Rally. Det lät illa i mina öron och det luktade illa.
Jag drog raskt vidare mot andra mål.
Med ryggen åt det illaluktande.
.
Det skulle man kunna leta och köra ett tema på.... :) Skön söndag J-O!! //Peter
Upp-och-ner kräver rätt motiv och att man ser möjligheten. Eller har tur som här, och upptäcker efteråt. Bara att hålla korpögonen öppna.
Må så gott!
Skoj att tanken vinner gehör, prova på du, jag tror det skulle passa dig!
Med vänlig hälsning
Eva
Roligt att du uppskattar.
/J-O