Kan man fånga stadens själ?
Stadens själ?
Finns den? Går den att fånga, eller blir det bara ett magnifikt och svåröverskådligt pussel av upplevelser, intryck, händelser, stämningar, människor...
Frågan, tanken, förnimmelsen dök upp i mitt huvud häromdagen när jag var ute och promenerade hemmavid, givetvis påverkad av de senaste veckornas intensiva vistelse i läsfåtöljen. Där har jag varit i ett antal städer, mest av det större formatet, inte direkt, men indirekt, genom att personerna i berättelserna bor, uppehåller sig, vistas, besöker, passerar, tänker på eller pratar om staden och, det ger avtryck och intryck.
Finns den? Är det överhuvudtaget en vettig fråga att ställa? Och går den att fånga? Eftersom detta är en fotoblogg var det nog bildmässigt jag tänkte mig. Eftersom jag minns ögonblicket och platsen där förnimmelsen uppstod, minns jag också att förnimmelsen var bildmässig och ordlös, men mest en oformulerbar känsla.
På en ganska kort tid har jag därför hunnit med först Toronto, sedan Bysans/Konstantinopel/Istanbul och därefter Barcelona, allt i skönlitterär form, mest text, men Istanbul även i bilder och så att säga bakvägen genom författarnas berättande fått en känsla för städerna. Och det ledde alltså till mitt funderande om stadens själ. Och till funderingen om hur länge man måste bo/vistas i staden för att få den rätta känslan.
För att ta Toronto som exempel, staden nämns sällan i texten, men den finns hela tiden i bakgrunden, och som läsare matas man kontinuerligt men omärkligt med små bitar av stämning. Jag tror inte att författaren hade lyckats med det om han inte varit själv en del av det hela.
Då kommer frågan: hur inpyrd måste man vara som fotograf, för att åstadkomma något liknande. Jag själv, som flyttat ungefär tio gånger i mitt liv, känner mig som en hoppjerka i sammanhanget.
Personligen tror jag att det är svårt att enbart i bild få fram samma känsla som man kan få från litteratur till exempel, en kombination däremot kanske?
Ha det gott, och jag ser med spänning fram emot dina ansatser i Smiths anda. :)
-affe
Jag reste ju själv under ett antal år och över hela världen. Tyvärr, låg mitt fotograferande på hyllan då. Inte en, enda bild... :( Men helt klart har jag nosat på och kännt in ett antal själar.... Som jag gärna skulle återbesöka, med kamera!!! Så, dags att lämna soffan J-O... ;) En bra bok på hotellet på kvällarna kan vara bra, om man inte är utmattad... Malmö och framförallt, Köpenhamn, kan inte det vara en bra början?? :) Ha det gott! //Peter