en till
"Boken hittade jag igår, längst upp till vänster i bokhyllan, den såg begagnad ut, skrynklig i ena pärmen, som hade den legat i blöt någon gång. Jag hade inget minne av boken, varifrån kommer den, har jag läst den? Jag började läsa i går kväll och bestämde mig för att fortsätta läsa. Än så länge känner jag inte igen mig."
Jag började skriva, men tappade lusten när allt blev besvärligt. Jag lät det bero med den tappade kontakten med den moderna världen, Internet och webben och allt sådant och planterade mig i en läsfåtölj och försökte, lätt plågad, att stå ut med värmen och hålla vätskebalansen.
Och nu har det gått två veckor eller tre. Kanske lite till. Ja, mer ändå, jag har tappat räkningen,och värmen har bedarrat. bredbandsleverantörens sommarjour var inte tillräckligt bemannad, vare sig i numerär eller kompetens och jag har hunnit med flera böcker under tiden. Kanske var det meningen med det hela, åska ,blixtar och kvaddad elektronik, att tvinga mig till avhållsamhet och göra mig litterär, "the revival of the bokmal"?
Vad läste jag då?
Jo, jag läste den skrynkliga boken och fick knappast någon känsla av igenkännande, i så fall bara små aningar. Ibland saknade jag lite klassisk bildning som jag inte bibringades i skolan, latin och klassisk filosofi, med tillhörande tankestoff, som författaren och hans persongalleri uppenbarligen besatte. Inte alltid helt lättläst alltså, ett gediget romanbygge. Bildningsroman stod det på baksidan. Jag tog mig igenom den, inte för att vara duktig, utan för att den var bra.
Sedan bara rullade det bara på med läsandet, olästa böcker i bokhyllan och lånade från biblioteket, och alla böckerna jag läste, och läser, utspelar sig någonstans och berättar lika mycket om tiden och platsen där romanen utspelar sig, som om personerna. Genom dem avspeglas tid, plats och stämningar.
Jag spanade alltså ut över världen.