Gårdagens släntrande fotograferande fortsatte, eftersom promenaden fortsatte
Fristående fortsättning
.
Jag fortsatte mitt upptäckande av motiv
Det är ofta så det är när jag tar en sådan här promenad, det är mer att jag upptäcker motiv än att jag söker motiv, för promenaden är lika mycket promenad som foto, och långa stunder går jag där och spankulerar i mina egna tankar. Då handlar det inte om att ha kameran skjutfärdig, utan snarare tillgänglig. Fotograferingen får inte bli en prestation. Det har den då och då varit för mig och ibland får jag återfall, men allt mer sällan.
Det är skönt.
.
Men kommer jag till en gångtunnel försätts de fotografiska sinnena genast i högsta beredskap. Gångtunnlar har ju varit en mani under de senaste årens promenader och bloggande till och från jobbet. En grej,liksom, men också ett intressant fotoobjekt. Nu när jag är pensionär är tunnelbehovet inte lika stort längre och jag har taggat ner.
En gångtunnel jag aldrig sett tidigare. En bild, bara en blev det.
Jag gick genom tunneln och var på okända marker, ett område inringat av kända vägar men okänt där innanför. Undrade om det bara skulle bli en bit på vägen, en transportsträcka på vägen, eller om där skulle finnas något. Kameran fick hänga lite slappt runt halsen.
Och då...
En parabol i vattenpölen! Konstiga vanor.
De gulröda begränsningsskyltarna lyste intensivt mot mig, så det fick bli en bild. En Enda.
När jag kom hem och satt vid datorn såg jag att det var en svartvit bild.
Varför var den svartvit? Det var så mycket smådetaljer i bilden som inte syntes när varningsfärgerna drog till sig allt intresse.
Här var dock färgen absolut nödvändig. Det blå aftonljuset färgar asfalten.
Även här var det förstås det kraftfulla aftonljuset som fångade fotografens blick.
Varför inte svartvitt? Jag tyckte bilden dog då. Den blev livlös.
Det gamla huset passade dock bättre utan färg, tyckte jag.
.
Gul aftonsol på gula hus. Dubbelt upp av färg.
Samma soffa hamnade på bild i regnet häromkvällen.
I går var det något annat som fastnade på bilden.
Promenaden slutade inte där, så det blir säkerligen en fortsättning...
Olympus OM-D + Zuiko 45 mm/1.8