Eftersom både jag och kameran återhämtat oss från Dagny vågade vi oss ut idag igen för att se vad vi skulle hitta
Vi var ju tvungna att gå ut för att kolla läget på hösten, kameran och jag, inifrån kan man ju inte se allt, möjligen några soluppgångar från balkongen, och hur länge kan man leva på det? Alltså: ut för att stilla vår höst- och bildhunger. Kanske är vi bildmissbrukare...
Det var ju i alla fall inte lönnlöst att gå ut.
Dagens fråga: Hur många färger kan ett lönnlöv ha?
För det är ju färgen som är lönnlövets främsta egenskap, eller hur?
Tittar fram...
Titta en bro...
Går över från lönn till betong...
... och ljus och pelare och rörelse och annat som behövs i en bild.
Plötsligt hörde jag mullret ovanför huvudet, och jag hann ta ett par steg bakåt och lyfta på kameran.
Kameran hann också med. Uppsalatåget.
När mullret rullat förbi fick det bli ett lugnare motiv.
Och mera färg!
Men det här trädet var nog änd färgstarkast.
Det är roligt att gå ut med kameran, man vet aldrig vad man hittar.
Jag håller dock med Ylva om om att den mest lön(n)ande bilden är den med GC-skylten.