Nya prylar (leksaker) till Fotosidans redaktion
Jag är van att jobba med video från min tid på Kamera&Bild. För att fortsätta med det har jag fått skaffa lite nya prylar till redaktionen.
I fredags försökte jag panikhandla på Scandinavian Photo inför Canons presskonferens som hölls igår. Givetvis fanns inte allt jag behövde inne eftersom jag var ute i sista stund. Här är filmen.
Stativ har jag gott om, men för videofilming behövs ett oljedämpat huvud så att rörelserna blir mjuka. Det är också smidigt med en nivilleringskula så att man enkelt kan få huvudet horisontalt utan att behöva fippla med längden på stativbenen.
Manfrottostativet 547B med huvudet 501HDV motsvarade mina krav utan att priset blev alltför svettigt. Eftersom det är ett budgetstativ är det inte helt perfekt. Benen är lite rackliga och maxhöjden är inte så bra trots att det är rätt långt ihopfällt. Men, men... perfekta videostativ kan kosta en förmögenhet och behövs knappast för det som jag ska filma.
Någon ny videokamera behövs inte utan jag har fått till ett bra flöde med min Canon Eos 5D Mark II. Den är inte perfekt att filma med. Bildkvaliteten är grym, men det går inte att zooma lika mjukt som med en riktig videokamera med motorzoom. Det sägs att proffs inte zoomar, men det är en sanning med modifikation. När man filmar döda ting som kameror behövs rörelse för att det inte ska blir för tråkigt att titta på klippen och då är det enklast att få till det med långsam inzoomning. Dessutom är jag ju inte videoproffs. ;)
Det korta skärpedjupet kan vara snyggt, men är också ett problem. Det är inte kul att titta på en intervju där skärpan ligger på öronen. Och det är inte lätt att följa rörliga motiv när skärpedjupet är så litet.
Jag hade gärna haft en vridbar skärm på kameran. Det är inte lätt att göra en intervju och ständigt behöva krypa bakom kameran för att kolla att skärpa och utsnitt håller sig. Med vridbar skärm räcker det med att vrida på huvudet mot kameran för att ha full koll.
Sen ska ju ljudet också vara bra. Røde har en bra intervjumikrofon kallad NTG-2, men tyvärr hade det sista exemplaret precis sålts när jag skulle handla. Som tur var fick jag låna Kamera&Bild gamla AKG-mikrofon som ger bra ljud.
Om de inte skulle ha varit där och gjort webb-TV så hade jag fått använda den nya ljudinspelaren som jag också köpt in till redaktionen. Det är en Zoom H4n som nästan blivit standard bland fotografer som gör bildspel. Den är lite stor, men har ingångar för professionella mikrofoner och lagrar på SD-kort.
Det hade gått att göra intervjun med den även om två de inbyggda mikrofonerna inte är optimerade för tal på nära håll utan mer för miljöljud. Kruxet hade varit att få till läppsynken. Men då finns ett program kallat Dual Eyes som fixar till detta genom att jämföra och analysera ljudet från kamerans inbyggda mikrofon med det externa ljudet.
Framöver bör vi nog också skaffa en led-lampa. En sådan hade hjälpt när jag filmade Canons nya kameror i en mörk lägenhet som Canon hyrt.
Imorgon är det dags att göra en ny film på Fotografiska. Håll utkick efter den!
Trodde de va en X100 ni fått in på redaktionen! ;)
Den har en riktigt bra stereomikrofon för liveinspelningar. H4n:en ska väl vara ett strå vassare.
Angående synkning mellan kamera och H4n; hur torde lösningen man sett på vissa ställen vara, där man fäst H4n i kamerans blixtsko, och sedan kopplat en dubbeländig 3,5 mm input kabel i kamerans mic input och i H4n:s headphone-output? Då, enligt min skalle iaf, borde väl ljudspåren bli identiska. Eller? Vill man höra vad man bandar kan man placera in en förgrenare mellan H4n och line-kabeln, så att man har två headphone-out uttag.
Eller har denna plan stora brister?
Mvh
Num
Däremot kan det vara bra att ha mikrofon på kameran kopplad till H4:an som ligger i en väska eftersom man då får kontinuerlig inspelning. I redigeringen är det bra att ha ett långt obrutet ljudspår och sedan byta inklippsbilder.