Den som väntar på något gott...

Om ett års väntan

Jag har haft ett par kameror på reparation. Jag lämnade in dem till reparatören i slutet av november förra året. Häromdagen var de klara och jag åkte och hämtade dem.

Zenza Bronica S2A från 1974. Något av det snyggaste man kan titta på. Den enda systemkamera i mellanformat som jag har med flera objektiv och många tillbehör. Jag räknar inte Rolleiflexen som systemkamera då den inte har utbytbara objektiv. Däremot har den ju ett helt system av tillbehör.

Det här är ett särskilt kärt återseende. Det var den första större investeringen i klassiska kameror jag gjorde när jag började fotografera analogt igen för ca 10 år sedan. Den är redan laddad och redo med en Ilford Delta 400.

Leica IIIf. Lika gammal som jag och nu fullt fungerande igen. Ridåbanden hade skadats svårt av filmrester i ridåbanan. Den första kameran av min egen årgång som jag köpte. Senare investerade jag i några lika gamla objektiv. En fantastisk kamera på många sätt. Utom filmladdningen och ergonomin. Jag väntar lite med att sätta film i den här. Jag har några andra som ska tömmas först.

Fotolusten återvände samtidigt. Det är nog detsamma som när man köper något nytt, antar jag.

Eders Hängivne