Ta mig till havet...

Så lät sången idag när jag föreslog några alternativ för en utflykt i solskenet. Vi styrde alltså mot kusten och Stavsnäs. Med kameror förstås. Dagen till ära tog jag bara med mig en digital. Här är lite bilder.

Timmen började bli blå.

I Överby var det redan mycket sämre ljus.

Nöjda med dagen styrde vi hem igen.

Fulsnyggt

Från första stund jag såg den tyckte jag den var ful. Men i vintermörkret och med mycket ljus börjar den bli snygg. Jag är ambivalent till den här klossen.

Kulturell förmiddag

I torsdags var jag för andra gången på klubbmöte i Midsommargården. Av alla klubbar jag tittat på är det Sundbyberg och Midsommargården det står mellan för min del. Alla andra har diskvalificerat sig genom att ha möten på dagar då jag är upptagen med annat. Båda klubbarna är trevliga och har bilden i fokus och det gillar jag. Det dröjer nog ändå ett tag till innan jag bestämmer mig definitivt.

På mötet kom jag och Bengt G överens om att träffas på Kulturhuset för att titta på fotoutställningar. Bengt har redan skrivit fylligt om båda så jag nöjer mig med lite av mina intryck.

Nan Goldins bilder först. Amerikanskt råbarkade nakenbilder är väl ingen höjdare för min del även om de säkert har en uppskattande publik. Det fanns ändå några guldkorn där. Några svartvita var den riktiga behållningen tycker jag. Liksom Bengt uppskattade jag också diavisningens barnbilder. En av de mer avklädda bilderna fastnade jag ändå för p g a sitt estetiska uttryck, en badkarsbadande kvinna med finstämt ljus på en del av ansiktet. Det mesta annat i blått.

Nuevas historias nästa. En härlig blandning av spanska fotografers verk. En del roliga, en del originella, en del vackra... Gå och SE den! Jag gillade den mycket mer än Nans. Mest imponerades jag av Pierre Gordonnes kraftfulla porträttbilder. Inalles fyra stycken. Bengt har länkat till Pierre själv och de porträtt som var utställda var i samma stil. Vackra, gamla människor var och en på sitt sätt. Hängningen var lite tråkig då alla fönster reflekterades i bilderna. En del var rent av svåra att se.

Här är lite bilder från den kulturella förmiddagen.

Nästan själlöst på plattan just då.

Här kommer det i alla fall en.

Tomt på bänken också.

Bild på bildernas Bengt

Det här är vad jag menar med kass hängning. Förstöra ett vackert foto med reflexer från Sveavägen och en självporträtterande amatörfotograf. Skulle tro att det är bättre att gå dit på kvällen.

Det fanns fina kulturmotiv ute också.

Nöjd med träffen och utställningarna åkte jag sedan hem för en utlovad loppisrunda med frun. Den blev helt misslyckad så den är det bara att glömma...

Ett år och trettiofem mil

Så långt är det i tid och rum mellan dessa båda par i bilder. Första paret är från Borgvik i Grums kommun i Värmland. En sagodag som sent ska glömmas för sitt otroliga ljus och vackra färger. Det andra är från Drottningholms slottspark idag med krispig luft och mycket folk i höstnjutning. Träden vid sidan om parken var sällsamt stämningsfull och doften av höstens förfall påtaglig.

Borgvik

Hamnlagret

Hamnen

Drottningholm

Vattendrag

Promenad i parken

En trädälskare som jag får snörp på Drottingholm. Gillar skarpt när träden ger varandra lite space att leva på. Inte som i skogen där träden trängs som storstadsbor. Kul kontrast egentligen. I storstan trängs människor men på landsbygden trängs träd. I storstan är det glest mellan träden och på landsbygden är det glest mellan människor. Glöm inte bort att jag kåserar och då böjer jag på sanningen.

Långt från Västerlånggatan

Efter utställningen på Midsommargården stannade jag i Gamla stan på vägen hem. Stannade gjorde jag inte men tog en promenad och försökte hålla mig så långt bort från Västerlånggatan som möjligt. Jag korsade den förstås. Stortorget också med sin blodiga historia. Här lite smakprov utan bildtexter.