Café Ogräs

På besök i bohemernas paradis

Vi letade egentligen efter självplockning av jordgubbar men en intressant skylt ledde oss djupt in i Rosenhill på Ekerö. Skylten utlovade ett loppis och ett café. Vi hamnade , som det uppenbarade sig, i något som bäst kan liknas vid ett paradis för bohemer. Ingen plats för den som vill ha ordning omkring sig, alltså. Varning utfärdas. Solen var obarmhärtigt stark och varm och kameran suckade inför de omöjliga kontrasterna. Loppiset var i högre prisklassen förutom ett hörn bakom vedboden som kallades Ge & Få. Man kunde ta med sig saker dit och man kunde ta med sig saker därifrån om man hittade något passande. Caféet hade gäster så det smakade nog bra. Vi hade redan druckit kaffe innan vi åkte så vi drack inget här. Inte köpte vi något heller. Vi tog inte ens med oss något av det som var gratis. Här kommer lite bilder från Café Ogräs. De blir intressantare i förstorat tillstånd.

Alla bilder enligt mitt Dogma-löfte. Zeiss Ikon ZM, 35 mm och Tri-X

ZM + Biogon T* f2/35 mm

Så har då de första rullarna passerat ett heltgjutet Zeiss-ekipage, mätsökarkameran Zeiss Ikon ZM och Carl Zeiss ZM Biogon 2/35 mm. Allt made in Japan by Cosina. Förra gången hade jag ju en Ultron från Voigtländer på i väntan på Biogonen. Hur var det här då? Lika roligt som vanligt. När detta skrivs har jag kört tre rullar Tri-X, en Portra 400 NC och två rullar Bluefire Police. De sista har jag redan bloggat om så de får inte var med i detta inlägg.

Första rullen - Fotografiska

Premiärrullen började med en bild på Poolkompisen Olle Janson men jag lovade att inte använda den =) Istället blir det några bilder från fotografiska.

Fika vid panoramafönster. Beskuren.

Caféet

Konferenslokal 

Andra rullen - Finspång och Norrköping

Jag fick vänta på ett nyckelbyte. Stor bländare

Orangeriet vid Finspångs slott, baksidan. Medium bländare 

Linje 3 mot Klockartorpet. Norrköping

Tredje rullen - Peking - Stavsjö - Munsö

Berlin i Peking motionerar en retro-digital 

En kopp kaffe i Stavsjö. Jag brukar stanna där för att tanka bilen och kroppen på väg hem. Stor bländare.

Skarptecknande i starkt ljus. Små detaljer syns även i det starkt vita.

Fjärde rullen - Björkvik - Slussen - Ellens

 
Barnbarn no 2. Stor bländare

Affes hörna. Bilversionen. Ganska stor bländaröppning.

Profiler på Ellens. Stor bländaröppning och fokus på Staffan t v. Affe lite längre bort och svagt softad. Men när han bloggar är han skarp!

Nu har jag inte haft någon vetenskaplig ambition bakom  fotograferandet för att redovisa ett objektivt test. Det här är i allra högsta grad ett subjektivt sådant. Jag har tagit bilder som vanligt och blandat den här redovisningen med både stora och små bländaröppningar så att ni i någon mån kan se vad objektivet förmår. Det ser bättre ut på min skärm i full skala kan jag försäkra.

Summering ZM + Biogon 35 mm

ZM fungerar finfint med Biogonen också men det var ju väntat. De få saker man behöver tänka på när det gäller kameran sitter redan i ryggmärgen och sökaren är underbart ljusstark. Jag har funnit ut att jag kan köra den utan glasögon. Att jag sen glömmer att ta av dem är en ny reflex jag måste lära in =) En annan grej jag skaffat sedan rundorna med Ultronen är ett kamerafodral i handsytt läder från Leicatime. De är normalt dyra som skräcken men jag vann ett för ZM på Tradera för en spottstyver. En liten "bula" på framsidan utgör ett bekvämt grepp. Väskan är inte fastskruvad i stativgängan som brukligt på äldre varianter utan hänger i kameraremmen. Det är ett ögonblicks verk att ta av den för rullbyte. Om man nu skulle ha bråttom, vill säga.

Objektivet tecknar skarpt (min bedömning) och funkar bra för min typ av fotografering. Vid små bländaröppningar är det märkvärdigt skarpt så man skär sig i ögona! Missar inga detaljer i starkt ljus heller även om starkt ljus och starka kontraster inte är något att stå efter rent fotografiskt. En sak som INTE är bra på objektivet är objektivskyddet. Kass konstruktion som kanske passar kvinnliga fingrar.  Svårt att sätta dit, särskilt med motljusskyddet på och jag har tappat det oprovocerat några gånger. Nu använder jag det bara som skydd vid transport och eljest inte. Kameran är ju inte redo för fotografering med skyddet på. Det är pilligt att få av också. Motljusskyddet är fenomenalt bra och fästes med bajonett. Tung och stabil konstruktion som nog kan ta lite smällar innan objektivet gör det.

Nöjd med köpet drar jag mig nu tillbaka från recensionerna och fortsätter med mitt Dogmafotograferande, då och då avbrutet med en Portra 160 NC.

Mellanformatet växer!

Ni känner mig ju numera som Mellanformataren. Någon pseudonym måste man ju ha för att särskilja sig från mängden =) Plågat er har jag med nationalformatet ur min gamla Rollei och 6x6 är numera vardagsmat för alla jag känner på FS. Häromveckan damp det ner ännu en mellanformatare i Vällingby. Ja, en kamera då förstås. Min ungdoms kärlek utsträckt till 6x9. En Nettar 515/2 som ägts av en spanjor boende på den brittiska ön. Här är kameran som är något lite mer komplicerad än en Kodak Six 20 Brownie. Och med ett härligt objektiv, graderat i fot.

Fullt utvecklad

Fullt invecklad. Ryms lätt i jackfickan. 

Det är en pocketkamera med bälg som tar 120-film förstås. Objektivet är ett Novar anastigmat 1:4,5/10,5 cm med tider från B till 1/250 s och antireflexbehandling. Troligen tillverkad runt decennieskiftet 1949/50. Ingen tillbehörssko men blixtuttag finns (antagligen för att Zeiss Ikoblitz satt fast i stativgängan eller för att man ändå var tvungen att hålla upp plåten med magnesiumpulvret på behörigt avstånd för att inte bränna hål på bälgen =)).

Förra veckan tog jag dessa bilder och nu är en färgfilm på väg till labbet.

Tmax 100 och Xtol 1+1

Åtta rutor får man, så för att förlänga nöjet gäller det att vara långsam. Slow photography är en dygd i mellanformatet och en god medicin för stressade fotografer.

Det här är så nära man kan komma storformat i mellanformatet. Nästa steg är 4"x5" men det får nog vänta ett tag till. Då blir det slow på riktigt!

 Mellanformataren

6x6-dagen i svart/vitt

Genom mina förberedelser vet ni vilka kameror som användes för svart/vit-fotografering. Utrustningen är egentligen ganska ointressant då det är bilden som är det viktiga. Den här dagen var det bara kameror som kan ge bilder i 6x6 cm som var "godkända". Att ta välkomponerade bilder i kvadratiskt format är inte det enklaste men övning ger färdighet. "De första 10.000 bilderna blir bara skit", eller hur var det han sa, Bresson?

En pyramid i oasen

Vita blommor

Väntan på sällskap i solen

Visst, jag kunde gått närmare och svalkat fötterna.

De har rejäla kaktusar i denna storstadsöken

Lite närmare och motljus

Solen och skuggan här vandra tillsammans

I Plantagets växthus var det bastuvärme

6x6 i svart/vitt och färg

Morgonen grydde och det var tidningsfri dag. Den vanliga frukosten intogs men till en annan läsning. Paris mon amour. Det var som att få dessert till frukosten! Mycket njutbara bilder. Efter frukosten var det vapenvård utan laddning. Valet föll till slut på en nyinhandlad Nettar 517/16 som redan var laddad med Tri-X och som ska göra karriär som 127-filmsskärapparat när den har fullgjort nyårslöftet. 517/16 är en snikvariant med 6,3/75 mm objektiv och snabbaste tid 1/200. Jag laddade den nog en regnig dag och idag var det stark sol. Det var bara att gilla läget och ställa in bländare 22 och 1/200 sekund. Sunny 16 gällde hela dagen. Det var bara att hålla koll på avståndet med den medfödda mätsökaren. Den andra kameran blev Bronican som haft film i magasinet sedan förra sommaren. En Tri-X 320 på 220-rulle och mer än halva rullen kvar. Tog med en Portra 400NC också då frugan, som nyss kommit hem från en utlandsresa ville åka till Bergianska. Där är det inte så lyckat med Tri-X, milt sagt. Nu löste jag svårigheten genom att fotografera arkitektur och lite folk med Tri-Xen innan jag bytte till Portra och gick lös på de färgrannare motiven. Nå, den rullen gick fort den också =) Men jag hade också med mig ett magasin i reserv laddat med Delta 100 i format 6x4,5 som jag tog några bilder med. Inte för 6x6-dagen utan för att få slut på rullen. Även den har suttit i sedan i fjol. Så när som på Portran var det gulfilter och motljusskydd som gällde idag. Och skugga. Trots det blir det nog en del rödstick på undertecknad framåt kvällen. Eller ännu värre, den färg jag ogillar mest av allt, skärt. Gud sig förbarme!

Nettaren

Hett ekipage. Maxad Nettar med gulfilter, motljusskydd och Voigtländer VC meter II

Profilbild

Laddad och redo

Intrumentation checked - OK

Rätt kamera - OK

Bronican

Bronican var ju laddad den också. Redan förra året! Den maxades också på sitt eget vis. 220-film, gulfilter och ett rejält motljusskydd.

Dessutom blev den försedd med en förtäckt promenadkäpp!

Hemma och hämtar andan och äter färsk torsk till middag. Tar ur filmerna och ställer in dem i mörkrummet. Det vankas framkallningsdofter ikväll.

Det rycker lite i avtryckarfingret fortfarande så vem vet,  kanske det blir en extra tur i kvällningen med en dark horse i en osannolik konfiguration. Håll utkik!

Mellanformataren