Disfarmer-stilen

Om de svarta streckens betydelse för porträttfotografin

Jag är fascinerad av den hype som lanthålefotografen Mike Disfarmer har ställt till med. Häromdagen upptäckte jag ännu en bild som jag tagit i hans anda. Helt omedveten om hans existens. Däremot har jag helt medvetet konverterat den i Silver Efex Pro och tonat den i amerikansk kaffeton. Som du ser har jag också, helt omedvetet, utvecklat Disfarmerstilen med ett tunnare svart streck som dessutom inte är helt vertikalt. Vad gör man inte för att särskilja sig från förebilderna vare sig man känner till dem eller ej.

Disfarmer-stilen. Modellen är en medlem ur Sundbybergs Fotoklubb

Mellanformataren

Om 1984

Om att lägga krokben för läsarnas ögon.

Ja, jag har läst boken av Orson Welles men inte 1984. Långt senare, jag tror det var 2005. Men nu handlar det inte om boken utan om nästa profilbild. Och jag ska försöka hålla mig ifrån Nyspråket som introducerades i boken och istället pröva ett annat språkligt grepp. Att blanda ordens bokstäver men låta första och sista bokstäverna i varje ord vara korrekta. Forskare har nämligen funnit att det inte spelar någon roll var i ordet bokstäverna står. Det går ändå att läsa texten om bara första och sista bokstäverna är rätt. Det har nåt med hur ögat läser en text att göra. Vi läser inte bokstäver. Vi läser orden som bilder och däri har vi en tangeringspunkt med fotografin. Nu börjar jag.

Mras mnådas prfoillibd är hamätd fårn smomraen nottinhunrdatåtiofrya. Vi tlilrinbgade åsktligila hegler och samomrvceokr udner felra år i srävfärlödrranas somumarstrga i Llila Nonrae, Svnasokg, Vrälmand. Kpanpa tre mil fårn Ååml. Dåräfirn har vi mnåga fnia minnen, bdåe nratupupvelesler och branens olkia änevrytligteher i de dujpa sgoakrna. Lelamikga njuntnangir i from av spavmar och bär fnans ionm premdonavastnåd och om man var bjöd åt att stedura falgår (som min sfärvar) så fanns det mnåga atrer att hrämparta med, fogofratera osckå om man hade trillcäkligt mecykt gals mlelan kamrea och fegål. Nu hade jag aldirg tillrickälgt med lägnd på tuebn men det belv i alla flal nårga dumkenärota narutlibder av tpyen "been tehre, seen taht". Här är ngåra emexpel.

Narutsuppvellee

Boprygjgekt

Tllinvigar. Blidkiritk udanbneeds

Vid dagnes sult vroo vi ganska ttörta. I alla flal jag =)

Mallenfrometaran

Ett svart streck

Om genial bildkomposition

Ingen har väl missat porträtten av den amerikanska byfotografen Mike Disfarmer. I många av hans bilder finns det ett svart streck på bakgrunden. I fotohistoriska kretsar spekuleras det vilt om detta var ett avsiktligt "genialiskt" fotografiskt grepp eller om det helt enkelt inte fanns något annat än svart tejp i affären. Amerikanerna diskuterar detta allvarligt! Stackars Mike. Om han bara hade lämnat efter sig en dagbok med förklaringar...

Snyggt streck

Hans originalbilder säljs för tiotusentals dollar. Själv dog han utfattig 1959.

Häromdagen upptäckte jag att jag ovetandes om hans existens har kopierat hans "genialitet" i en av mina egna bilder för ett par år sedan.

Strecken är lika snygga i Sverige. Även om det inte är tejp.

Men 50 år efter min död betingar nog inte denna originalbild samma pris som Mike Disfarmers...

Mellanformataren

PS
Min bild deltar ikväll på Midsommargårdens fotoklubbs möte i tävlingen Fikabilden. Jag hoppas det blir en domare den här gången som känner till Mike Disfarmer =) Eller en som gillar svart/vitt...

Pappa igen!

När man väl har börjat är det väl lika bra att hålla på tills man är färdig. 1983 kom Ljudteknikern in i familjen. Han som ser till så att folk hörs, att banden fastnar på skivan när de sjunger sina låtar och att allt som inte ska höras inte hörs =) Ibland sitter han på Konserthuset i Göteborg och rattar ljudet. Ibland är han på turné med något band. Ibland producerar han en CD med något annat band. Och dessemellan gör ha ingenting. Frilansarens värld delar vi erfarenhet av numera. Fast i olika yrken. Jag pratade nyligen med Philip via Skype. Han är på turne med några band i Europa. En inställd spelning gav honom lite tid att ringa farsan.

Philip Meldert, ljudtekniker
Motljus och blixt

Philip är extremt extrovert. När vi åkte på semester och kom till en ny camping hann vi nätt och jämt ställa upp husvagnen förrän han hade cyklat runt och bekantat sig med alla. Vart vi än kom, kom han strax i slang med någon på kompisnivå =) En sällsam gåva. Och trots att crosscarten på Öland egentligen var för stor så tog han sig runt banan snabbare än storebror. Låt vara att han kraschade bland däcken vid sidan av banan då och då. Pappa brandmannen ryckte ut och lyfte ekipaget på rätt köl. Rädsla tycktes vara ett obekant begrepp tills han blev vuxen.

Månadens profilbild är från BB i Vänersborg. Om några år, när trean kom, skulle det ske på NÄL

Meteorologen till höger spanar in blixten.

Här kommer några få highlights från Philips uppväxt

Mellanformataren

Favoriter just nu

Om inspirerande förebilder

Vivian Maier - begåvad (men anonym) gatufotograf från Chicago. Historien om upptäckten av hennes bilder återges i Independent. Har postumt fått en egen blogg. Och hon använde kamerornas kamera - Rolleiflex =)

Pierre Gonnord - för hans starka porträtt.

Mike Disfarmer - för hans egenartade och starka karaktärsporträtt.

Elliott Erwitt - lysande och roliga gatufotografier/snapshots

Edward S. Curtis - fantastiska dokumentärbilder av amerikas indianer

Edouard Boubat - fotografins stora poet

Samtliga bilder "lånade" på nätet